Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geologi - Isens verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
solvärmen icke att smälta all snön, utafti denna
samlar sig i stora massor på höjderna och skulle där
blifva kvarliggande, om den ej, följande tyngdlagarna,
förflyttades nedåt. Detta sker antingen hastigt, då
väldiga snömassor lossna från fjällen och nedstörta
i dalarna under form af s. k. laviner, eller också
långsamt, då trycket af de växande snömassorna
på höjden tvingar den underliggande snön att bana
sig väg utför sluttningarna. Af solvärmen smälta
snökornen tillsammans i de högsta fjälldalarna och
bilda ett bländande hvitt täcke, firn eller névé,
hvarifrån längre ned utgår en genom vidare smältning
och återfrysning åstadkommen verklig, sammanhängande
ismassa, som benämnes gläder eller jökel (jökul,
jäkna) efter den gamla nordiska benämningen.
En glacier är sålunda ett isfält uppkommet af
firnen, soin å sin sida bildas af snön från de höga
fjälltopparna. Denna ismassa är stadd i en ständig
rörelse nedåt dalarna och förhåller sig som en
verklig flod med bergshöjderna till stränder. Den
enda olikheten med en flod är den ringare hastighet,
hvarmed glacieren förflyttar sig. Glacierernas
rörelse är mycket växlande, såsom beroende af
mycket olikartade orsaker. Sålunda är det klart,
att isen skall röra sig hastigare utför en brant
sluttning än på en mera jämn yta, vidare är rörelsen
olika under olika årstider, hastigare under sommaren,
långsammare under vintern, och dessutom påskyndas den,
då glacieren sammantränges i bergspassen under det att
den minskas, då ismassorna få tillfälle att utbreda
sig. Äfven inom sina olika delar rör sig glacieren med
skiftande hastighet, snabbare i midten än mot sidorna.
Grlacierens rörelse nedåt är naturligtvis förenad med
en af smältning, och då densamma trängt så långt ned,
att tillförseln af is och dess smältning uppväga
hvarandra, afslutas glacieren och ger upphof till
en flod. (rlacierens ändpunkt växlar betydligt, icke
allenast vid olika årstider, utan äfven under olika
år. Man kan sålunda iakttaga, att vissa glacierer
»draga sig tillbaka», hvilket är detsamma som att
af-srnältningen är starkare än tillförseln, medan
andra tvärt om äro stadda i en framåtskridande
rörelse, orsakad af ett motsatt förhållande mellan
tillförsel och af smältning. Vidare är det ett vanligt
förhållande, att en glacier under en längre eller
kortare period drager sig tillbaka för att efter en
tids förlopp åter börja att rycka framåt. Flertalet
bland Schweiz’ talrika glacierer äro för närvarande
i en tillbakaryckande rörelse och främst bland alla
Rhöneglacieren, af hvilken fig. 27 ger en bild. På
15 år har nämligen denna af smält på en sträcka af
icke mindre än 900 meter, hvilken starka afsmältning
dock låter sig förklara därigenom, att nedre delen af
Rhöneglacieren bildas af en föga mäktig ismassa. Hela
den på figuren synliga främre ismassan är numera i
det närmaste af smält och den direkt ur glacieren
framflytande floden förlängd uppåt nära l kilometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
