- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:333

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Kroppars allmänna egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

333

Ytenheten är en kvadratmeter, och dess öfver- och
underafdelningar äro:

1 hektar =100 ar
                1 ar = 100 kvadratmeter
                                1 kv.-meter = 100 kv.-decimeter
                                                1 kv.-decimeter = 100 kv.-centimeter
                                                                1 kv.-centim. = 100 kv.-millim.

Volymsenheten är 1 liter = 1 kubikdecimeter, och dess
öfver- och underafdelningar äro:

1 hektoliter = 100 liter
                1 liter = 10 deciliter = 1000 kubikcentimeter
                                1 deciliter = 10 centiliter
                                1 kubikcentimeter = 1000 kubikmillimeter.

(Länge har det varit en sträfvan hos vetenskapsmännen
att skatta s. k. naturmått, d. v. s. sådana,
hvilkas enhet man kunde återfinna i naturen. Man
trodde sig hafva nått målet, när man i Frankrike
föreslog metern som enhet; denna skulle nämligen
utgöra en tiomilliondel af fjärdedelen [kvadranten]
af en cirkel, som tänktes dragen omkring jorden genom
dess poler [meridiancirkel]; men då uppmätningen af
kvadranten endast med stora svårigheter låter utföra
sig, följer däraf att fel måste begås, och däraf
följer att olika mätningar gifva olika resultat,
hvaraf åter skulle följa att storleken af enheten
borde ändras för hvarje ny mätning; på grund af detta
har nu tanken på ett naturmått öfvergifvits).

Oförstörbarhet: Alla kroppar bestå, som vi redan
sagt, af materia, hvilken har egenskapen att
vara oförstörbar. Därmed mena vi, att den alltid
förblir till samma mängd, utan att minska eller
öka; men detta hindrar ej, att den kan antaga olika
former. Ett ljus t. ex., som förbrinner, förtäres
och försvinner som ljus, men materien, hvaraf det
bestod, finnes kvar i förbränningsprodukterna. Under
förbränningen ingå nämligen de ämnen, af hvilka
ljuset består, föreningar med luftens syre, och vid
vägning af förbränningsprodukterna finner man deras
vikt lika med ljusets tillsammans med det ur luften
tagna syrets vikt. Genom dylika försök (experiment)
finner man, att intet ämne någonsin kan försvinna. Vi
kunna hvarken förinta ett ämne eller af intet skapa
någonting
.

Delbarhet: Med kropparnas delbarhet menas deras
egenskap att kunna mekaniskt sönderdelas i ytterst
små med hvarandra likartade delar. Om t. ex. en bit
koksalt löses i en ganska stor mängd vatten, är det
möjligt att antingen genom smaken eller med andra
medel uppvisa, att det i hvarje droppe vatten finnes
koksalt med samma egenskaper som före lösningen. En
blomma sprider omkring sin vällukt under flere dagar
till omgifvande luftmassor, beroende därpå, att en
mängd små partiklar utströmma från blomman. Ett stycke
mysk kan lång tid sprida lukt omkring sig, utan att
dess mängd märkbart förminskas. Som vidare exempel
på att denna delbarhet kan drifvas mycket långt må
vi anföra följande: 1). Man har utdragit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free