Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Ryska väldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
bland hvilka Oka på västra och Karna på östra sidan
från Uralbergen äro större än någon flod i västra
Europa utom Donau. Den utgör Rysslands förnämsta
vattenväg och skulle äga långt större betydelse, om
den ej mynnade i det från världshafvet af stängda
Kaspiska hafvet, som mestadels om slutes af öde
stäpper, hvilka till en utsträckning af flere tusen Q
nymil ligga lägre än hafsytan. Genom stäpperna flyter,
öster om Volga, den vattenfattiga Ural till Kaspiska
hafvet. Mellan Volga och Dnjepr flyter den grunda Don,
som efter ett slingrande lopp faller ut i Asovska
sjön. Väster om Dnjepr faller Dnjestr efter ett
stridt lopp från Karpaterna ut i Svarta hafvet. Med
sitt öfre lopp faller den inom österrikiska Polen
liksom den äfven på Karpaterna upprinnande Weichsel,
som flyter genom rikets västligaste delar och genom
Preussen till Östersjön. I den senare utfaller äfven
Rjemen från det sumpiga landet mellan Weichsel och
Duna. i Finska vikens innersta Vrå utmynnar den korta,
men i hög grad vattenrika Neva, bildande afloppet för
Europas största sjö Ladoga, hvilken i sin ordning i
norr upptager Vuoksen från Saima, i öster Svir från
Onega, Europas andra sjö, och i söder Volkov från
limen. Söder o*n Finska viken ligger den stora sjön
Peipus. Öster om Onega flyta från Rysslands nordliga
landhöjd Dvina till Hvita hafvet och Petschora i
världsdelens nordöstra hörn till Ishafvet. Det låga
landet genomskäres i alla riktningar af ett vidlyftigt
nät af kanaler, som förena de stora floderna med
hvarandra och gör det möjligt att till sjös färdas
frän haf till haf.
Den ofantliga ryska landmassan, som endast på korta
sträckor stöter intill de omgifvande hafven, har i
följd däraf ett fastlandsklimat, vida strängare än
i det öfriga Europa under samma bredd, med kallare
vintrar, hetare somrar och ringare nederbörd. I
sydöst råder till och med regnbrist, och stäpperna
där äro fördenskull lika ofruktbara som den snöhöljda
ödemarken eller tundran i yttersta norden. Slätterna
i söder, den så kallade svarta jorden, äro däremot
otroligt fruktbara och gifva flere år å rad utan
gödning de ymnigaste sädesskördar. Spannmål utgör
därför Rysslands förnämsta utförselvara. Längre mot
norden utbreda sig omätliga urskogar af lind och
barrträd, hvilka hysa en stor rikedom på allahanda
pälsdjur. Vattendragen äro rika på fisk af alla
slag, och vid nedre Volga är störfisket en viktig
näringsgren. Uralbergen äro rika på guld, koppar och
järn, och kring Don förekomma stenkol i stor ymnighet,
medan salt i riklig mängd hämtas från stäppsjöarna
norr om Kaspiska hafvet.
Rikets befolkning uppgår till omkring 93,000,000
på en yta af vid pass 50,000 n nymil. Dess allra
största del hör till den slaviska folkstammen, hvars
kärna åter bildas af de egentliga. ryssarne. Dessa
äro ett i grunden godmodigt och fromt, men i högsta
grad okunnigt och vidskepligt s-läkte, hvilka skåda
upp till kejsaren såsom en gud på jorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
