- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:93

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Grekland. - Balkanhalfön.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vald kammare. Statsmakterna sträfva med berömvärd
omsorg att höja landet ur det djupa förfall, hvari
det råkat under den turkiska vanstyrelsen.

Det lilla rikets hufvudstad är det till stor del
nybyggda Athen (100,000 inv.) på östra kusten,
hvilket långsamt höjer sig ur ruinerna af sin
forntida storhet, med härliga minnesmärken från
den tid, då det var den helleniska odlingens och
därmed äfven världskulturens hufvud-säte. Sparta j i
sydligaste Peloponnesos, som fordom täflade med Athen
om herraväldet öfver Grekland, är nu en obetydlig
småstad. Ännu ringare är det gamla Thebe, norr om
Athen. Korint på det liknämnda näset synes på väg att
återvinna sin forna betydelse genom den kanal, som
skall anläggas tvärt öfver näset mellan båda vikarna.

Balkanhalfön.



Europas sydöstra halfö med fastlandet närmast i norr
därom upptages af det Turkiska väldets återstod jämte
de därifrån af söndrade staterna Rumänien, Serbien
och Montenegro samt det skattepliktiga fursten-dömet
Bulgarien. I norr och nordväst gränsar detta område
till Ryssland och Österrike samt omgifves på västra
sidan af Adriatiska och Joniska hafven, i sydväst af
Grekland, i söder af Egeiska och i öster af Svarta
hafvet. De två sistnämnda förenas vid gränsen mot
Asien af Hellesponten eller sundet vid Dardanellerna
och Bosporen eller sundet vid Konstantinopel, mellan
hvilka Marmarasjön utbreder sig.

Genom landet, i hufvudriktning från nordväst till
sydöst, stryka ansenliga bergskedjor i Alpernas
och Dinariska bergens förlängning, men utan närmare
inbördes samband med hvarandra. De förgrena sig i
västra delen med Pindus mellan Joniska och Egeiska
hafven nedåt Grekland. Balkan i öster bildar deras
mest kända, men ej deras högsta del. I hufvudsak
torde dessa berg få anses bilda den sydliga gränsen
för nedre Donaus vattenområde, hvilken flod genom
ett slättland, som utgör en sydlig fortsättning af
den stora slaviska slätten, söker sig väg till Svarta
hafvet. Söder om bergen gå några floder, bland hvilka
Maritza är den största, till Egeiska hafvet.

Klimatet är söder om bergen ganska mildt, men i
Donaudalen ej obetydligt kallare och påminner
i Rumänien ganska mycket om det närgränsande
Ryssland. Jordmånen är ganska fruktbar, i synnerhet på
den stora slätten kring nedre Donau, men åkerbruket
med dess binäringar ha under den dåliga turkiska
styrelsen nedsjunkit i ett djupt förfall, hvarur de
ännu icke hunnit resa sig. Rumänien utför dock ganska
mycket säd och boskap. I Egeiska och Joniska hafven
påminner växt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free