- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:120

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Afrika.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

dels själfständiga under sina stamhöfdingar, men lyda
invid öknens gränser under närbelägna riken. Spanien
gör anspråk på kusten vid Atlantiska hafvet, medan
Frankrike från Algeriet utbredt sitt välde mot söder
och genom borrning af s. k. artesiska brunnar förbytt
stora ökensträckor i fruktbart land.

Med namnet Sudan förstå araberna det vidsträckta,
fruktbara området i söder om öknen. I det inre är
det deladt mellan ett antal stundom ganska ansenliga
riken med muhammedansk religion, och de till större
delen till islam omvända negrerna hållas i stort
betryck af sina herrar, som mestadels tillhöra
ljusare och högre stammar från norden. Från låga
berg sänka sig de smala, heta, sumpiga och osunda
kustlanden Senegambien i väster och Guinea i söder
intill den lik-nämnda bukten. Kustlandet är för det
mesta deladt mellan europeiska makter. Fransmännen
hafva från Senegal framträngt inåt landet till öfre
Niger, medan engelsmännen från Gruineabukten utbredt
sig uppåt denna flod och dess östliga, djupt in i
landet segelbara biflod Binue. Gränsen mellan båda
makternas område i inre Sudan är genom ett fördrag
af 1890 närmare bestämdt. Vid kusten innehafva äfven
tyskar och portugiser smärre områden, hvarjämte
negerrepubliken Liberia på 1820-talet upprättades
från Förenta staterna såsom ett hem för frigifna
negerslafvar.

Det mellersta Afrika utbreder sig från trakterna
närmast i norr om ekvatorn mellan båda världshafven
till ett stycke nedom södra vändkretsen och innesluter
floderna Kongo och Sambesi samt de stora sjöarna
i öster. Sambesi är segelbar endast på en kort
sträcka nära mynningen, och i Kongos nedre lopp
afbrytes samfärdseln med det inre genom en lång rad
af forsar, där den väldiga floden bryter sig väg genom
kustbergen. Innanför dessa utbreder sig ett slättl-and
af rik fruktbarhet, där Kongo själf med sina stora
bifloder bildar ett vidlyftigt nät af f ärbara,
naturliga samfärdsleder. Den nybildade Kongostaten,
under belgiske konungens ledning, gör anspråk på
väldet öfver största delen af Kongos ofantliga
flodområde, men måste ännu kämpa om dess besittning
med infödda negerfolk och arabiska slafjägare. Landet
mellan östra kusten och de stora sjöarna är numera
till namnet deladt mellan England och Tyskland,,
medan Frankrike och Italien ega smärre nybyggen nära
inloppet till Röda hafvet. Sansibar på en ö vid östra
kusten, under en arabisk sultan, hvars område nu är
deladt mellan engelsmän och tyskar, är den förnämsta
utgångspunkten för upptäcktsresande, slaf j ägare och
köpmanskaravaner till det inre landet. Portugiser äga
ännu större delen af den västra och ansenliga sträckor
af den östra kusten och tvista med engelsmännen om
besittningen af Sambesiomrädet.

Det utanför södra vändkretsen belägna Sydafrika är
helt och hållet under de hvitas välde, och en stor
mängd europeiska nybyggare hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free