Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaste röst, »att du upplyser mig, ifall du vet eller ock
endast anar, vad som kan hava åstadkommit detta onda i»
Jag teg i oerhörd ångest.
»Ack, jag ser det på din rörelse, Wilhelm, du vet det
ganska väl — och då ingen annan vill säga mig det, så hav
du förbarmande med mig... Tro mig, jag har styrka att
höra allt, blott jag slipper denna pinande ovisshet!»
»Du skulle icke hava styrka därtill, Leopoldine!» sade
jag och beslöt våga det farliga steget att, utan att förråda
mig själv, förråda ryktet, och jag fattade denna föresats
av två skäl: hon skulle sedan äga rättighet att själv
förvisa mig, och jag skulle få speja in i hennes hjärta, då hon
hörde nämnas om kärlek å min sida, en kärlek, som ansågs
vara delad av henne!
Modet svek mig nästan ändå, när jag kastade en blick
på hennes anletsdrag, där skiftande rörelser återspeglades.
»Tala, Wilhelm!» sade hon. »Vad det vara må, vill jag
bestämt höra det.»
»Glöm då icke, Leopoldine, att återkalla i ditt minne, att
det var din egen vilja som förmådde mig därtill — vredgas
ej på mig för vad du får höra!»
»O nej, nej... börja blott!»
»Du skall knappt tro dina öron.»
»Vad i Guds namn beskyller man mig för?»
»Att .. att» — min röst darrade så att j ag knappt kunde
få fram orden — »att besvara en brottslig kärlek!»
Leopoldine spratt till. Hon höjde sitt huvud med en
stark rörelse.
O, hade Richard då sett henne!
»Och vem», frågade hon spefullt, »anser man vara nog
djärv att tala om kärlek med Richards hustru?»
»Mig!»
»Dig... nej, en sådan skändlighet är icke möjlig...
Du, Richards ädle, mest värderade vän, du skulle så hava
kränkt och bedragit honom, så föraktat den kvinna, som
mottagit dig med en systers tillgivenhet! Finner du
icke själv detta vara mer än narraktigt, Wilhelm? Och
finner du ej, att då vi emottaga Richard med ett hjärtligt
skratt, och man kan ej annat än skratta åt denna löjlighet,
och säga honom vad du nu sagt mig, han blott behöver
kasta en blick på oss för att veta, det han varit mål för en
avskyvärd elakhet. Och se, gode Wilhelm, är Richard
övertygad, skall det icke bli svårt att övertyga hela världen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
