Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - blow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blow
r Talspråk. 108 P Lågt språk.
blue-gum
F gräla (»skälla») på (to — one up sky-
high) ] S. se nedan bland sms.; — upon,
blåsa på; tadla, kritisera; nedsätta;
bringa i misskredit; skämma, göra
osmaklig; si. skvallra om, förråda, angifva. —
-ball, s. bot. blomkorg af maskros o. d. med
långa fröfjun; maskros i frö. —-fly, s.
spyfluga. —-gun, s. luftbössa för
fjäderpilar. –hole, s. salars o. hvalars, etc. lufthål
i isen ; Spruthål hos hvalar. — - milk, 5. biå-
skummad mjölk. —-0ff-C0Ck,(—-Off-pipe),
s. ångra, utblåsningskran(rör). —-Ollt, s. P
kalas, rummelfest. —-pipe, s. kem. blåsrör;
äfv. jfr bloicer, (2.) tekn. —-point, s. ett rör
hvarigenom små nålar blåsas (leksak). —
-through-valve, s. se sms. under blowing. —
-tube, s. se >Ki-gull] se äfv. under blowing. —-Up,
s. explosion, utbrott; bannor, o vett; —
pan, klarpanna i sockerraffinaderi, —ed, blod,
a. P fördömd; ... be —, må f-n ta ... —en,
-ën, —eSS, -ës, s. P glädjeflicka,
blower, blo’ur, s. (1.) (jfr blow, 2.) battör,
slagmaskin till piskning ei. klappning i
spinnerier; (2.) blåsare; glasblåsare; (tenn-)
smältare; draglucka i eldstad; tekn.
bläster (fläkt, bälg, etc.); ångm. ventilator;
utströmning af gas i cn grufva; P flickslinka;
P uppbrusande människa; sjö. F hval.
blowing, blo’ing, prt. (jfr blow, 1. O. 3.); s.
blåsning; a. blåsig, blåsande; — in, off,
etc., jfr blow, 3. in, off, etc. —-engine, s.
blåsmaskin, —-hole, s. munhål på en
flöjt, —-horn, s. alphorn. —-house, 5.
tennhytta. —-iron, —-pipe, —-tube, s.
glasblåsares blåsrör. —-machine, (1.) se
blower, 1.; (2.) se —-engine. —-Snake, s.
zoo’, en amerikansk giftig orm som blåser
upp sig innan han stinger. -through(valve),
s. mek. genomblåsning(s-ventil).
blown, blön, 1. pp. af blmu, 1; Juli —. i full
blomning arv. bild.
blown, bion, 2. pp. af blow, 3; a. uppblåst;
(upp)sväld (äfven af vinden); väderstinn,
plågad af väderspänningar om hästar etc.;
sprängd om hästar; andfådd; alldeles
uttröttad; F angripen, fördärfvad; full med
blåsor om gjutjärn; värdelös; — glass,
vanligt glas (i mots, mot cut-glass, slipadt g.);
— hisses, slängkyssar; — up, uppblåst
(with, af); sprängd; illa beryktad,
ned-skäld (äfv. — upon); — up by water,
under-gräfd af vatten om murar o. d.
blowth, bloth, S. Am. blomning, blomstring,
blowze, blauz, (1.) s. se blouse ] (2.) s. † trind
och rödbrusig flicka. —d, -d, blowzy, -i,
a. solbränd, väderbiten, rödbrusig; med
trinda och röda kinder,
blubber, blub’ur, 5. blåsa †; zool. sjönässla
(en art Medusa); hvalfiskspäck, -tran; vn.
gråta och tjuta så att kinderna svullna; Va
komma kinderna att Svullna genom gråt. —
-cheeks, s.pl. P tjocka kinder, — lipped,
a. med tjocka läppar, —ed, -d5 a.
upp-sväld, uppsvullen. —ing, -ing, prt.; s. gråt
och tjut.
B|ucher, blo’tjur, blo’kür, s. pr. Bliicher. —
-bOOtS, o. —S, -z. s. pl. ett slags starka,
grofva manskängor, snörhalfstöflar.
bludgeon, blud’jun, s. kort käpp med
blykula.
blue, bio, a. blå; wid. äkta; nedslagen; F
nedslående, ledsam; förvirrad, skamsen;
sträng, konservativ, pedantisk; lärd,
litterär om fruntimmer; F slipprig, »lätt»; si.
äfv. blott förstärkande ; S. blått, blå färg; blå-
else; blånad; blåstrumpa;pl. (the [B] —S,
-z), engelska lifgardet till häst; si. se —
-devils; va. färga blå; blåna; göra
förlägen; si. pantsätta; — blood, blått
(aristokratiskt) blod, gammal oblandad
härkomst; a — day, en ledsam dag; a true
—>, se under true, sms. ; to look — upon P, Se
snedt på; to come o/’—, komma illa från
en sak. —-apron statesman, s.
kannstö-pare. —-ashes, a. pl. kopparblått,
bärg-biått. (B)—-beard, 5. blåskägg, —-bell,
s. bot. blåklocka skoti.; blådrufva (Scilla
nutans) Engl, —-berry, s. Am. blåbär. ~
-bird, s. zool. en art amerikansk
sidensvans (Sialis). —-billy, 5. tekn. rostad
kis vid svafvelsyretillverkning; P blåhvitprickig
halsduk. —-black, s. ritkol; ett slags
svart akvarellfärg, —-blanket, s. F grof
kavaj, —-bonnet, s. zool. blåmes (Parus
coeruleus); bot. blåklint; tjock, blå
yllemössa; däraf i pl. öknamn på skottarne. —
-book, s. samling af inför parlamentet
framlagda offentliga aktstycken;
adelskalender Kngi.; statskalender Am. —-bottle,
s. bot. blåklint; zool. blå spyfluga; si.
polisbetjänt. —-boy, s. barnhusgosse, jfr
- breast, s. zool. blåhakesångare
(Lusciola suecica). —-Cap, s. F skotte;
zool. en art lax; äfv. blåmes se —-bonnet;
bot. blåhattar, ängsvädd (Succisa
praten-sis). —-COat, s. F gosse i the (B) — School
(dets. som Christ’s Hospital). —-Curls, s. bot.
Trichostema dichotomum (äfv. bastard
pennyroyal). — -devils, s.pl. si.
nedslagenhet, missmod; (»smådjäflar» sedda under)
f3rllerigalenskap. —-eyed, a. blåögd. —
-fire, s. (blå) bengalisk eld. —-fish, s. zool.
en art makrillfisk (Temnodon saltator);
äfv. se
coryphene. — - glass, s. smalts (blå färg).
—-gOWnS, s. pl. Skoti. ett slags
privilegierade tiggare. —-grass, s. bot. bärggröe
(Poa compressa). —-gum, s. bot.
australiska gummiträdet, feberträdet (Euca-
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, è: lier, 1: fine 1: fin, f fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
