Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lowliness ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lion’s-paw
)(C Mindre brukligt. 777 † Föråldradt.
liquor-case
mjukhet; förnedring, uselhet )|<; ~ of
fortune, »små omständigheter», »ringa
vilkor», lowly, lo’li, ad. lågt, orta bild. :
anspråkslöst, i ödmjukhet, i ringhet; a.
låg; ringa, Oansenlig i, om lefnadsställning;
poet. ej högstämd, ej högt flygande;
ödmjuk, andligen fattig in heart).
lown †, laun, s. se loon.
lownd, laund, a. skoti. skyddad för vinden, i
lä;lugn.
lowness, lÅ’nès, s. låghet (i allm. [jfr low,
a.] äfv. biid., sällan : gemenhet, nedrighet);
ringa höjd; lågt vatten stånd, aiim. ringa
tillgång af ngt, obetydlighet; ringa styrka,
mildhet i röst: djup hos toner (: egenskap att
vara låg i skalan); bristande lyftning;
tryckt-het i marknaden etc., hand. låg kurs ;
fattigdom, betryck; ringhet i lefnadsställning etc.;
förtryckthet, nedslagenhet of spirits);
anspråkslöshet, ödmjukhet.
lOWry, lo’ri, 1. s. se lorry.
lowry, lau’ri, 2. s. se spurge-laurel.
lowt †, laut, s. o. vn. se lout.
loxa-bark, l6ks’åbårk, s. ett slags kinabark
(af Cinchona Coudaminea).
loxodromic, loksodrom’ik, a. mat.
loxodro-misk. ~-CUrve, ~-line, s. loxodromisk
linie, spirallinie som gör samma vinkel
med alla meridianer, sjö. jfr rhumb-line.
-s, pl. loxodromy, –’-mi, 5. loxo-
dromi (konsten att segla efter den loxodromiska
linien, dets. som oblique sailing).
loy, loj, s. åkerbr. långsmal spade till bruk i
stenig mark.
loyal, loj’a], a. trogen (med to; sin furste, sin
pligt), laglydig; trofast, pligttrogen,
pålitlig, redbar; uppriktig. ~ist, -ist, s. en
som är sin lagliga öfverhet trogen (is.
under borgerliga oroligheter). ~ty, -ti, s. trohet
(jfr föreg, a.); pligttrohet, redbarhet.
lozenge, loz’endj, 5. geom. romb (sned fyrkant);
spetsruta särsk. her.; liten på hörn stäld
glasruta; pastilj, karamell, liten kaka
(äfv. med. innehållande ngt läkemedel) eg.
af rombisk form. ^-moulding, s. byg. rutstaf
i normandiska stilen. ^-shaped, ~d, -d, «.
(sned)rutformig. lozengy, -i, a. her.
rutad (styckad o. ginstyckad i flere rutor) om sköld.
I. S. d., èrësdè, se förkortn. under L.; the ~ side
of the question, frågans pekuniära sida;
a question en ren penningfråga.
Ill, se loo.
lubbard †, lub’urd, s. se följ. s.; a. se lubberly.
lubber, lub’ur, s. luns, tölp, drummel, lat
lymmel; sjö. förakti. landkrabba. ~’s-hole,
s. sjö. björnhål i märsen. ~?S-pOint, s. sjö.
F styrstreck på kompassen. ~ly, -li, a.
lunsig, klumpig, drumlig; ad. drumligt.
tafatt.
lubric >f<, lo’brik, ~al >j<, -ål, a. slipprig äfv.
biid. : lättfärdig; vacklande, osäker.
ant, -ånt, s. ämne hvarmed ngt göres
glatt el. halt, smörj ämne för maskiner.
ate, -åt, va. göra glatt; smörja en maskin,
nation, -å’sjun, s. halgörande, smörjning.
~ator, -àtur, s. ngn ei. ngt som gör ngt
glatt, slipprigt ei. halt; smörjapparat
(-dosa etc.); ång. själfverkande smörjkopp.
~ity, -is’iti, s. slipprighet, halhet;
obeständighet, osäkerhet, vankelmod;
lättfärdighet, liderlighet. ^OUS, -us, a. se
lubric. lubrifaetion, -fåk’sjun,
lubrifica-tion, -filcå’sjun, se lubrication.
luce, los, s. fullvuxen gädda; her. fisk.
lucent, lo’sent, a. poet. lysande, strålande,
lucern, lo’ surn, 1. se luserne.
lucern, 2. ~e, lo’surn, .<?. bot. blåsmäre,
lusern (en fodervickcrart : Medicago sativa);
Swiss »svensk smäre» (M. falcata).
lucernal, luse’rnål, «. lampskens-, med
konstgjord belysning,
lucid, lo’sid, a. lysande, klar, skinande;
genomskinlig, klar om en vätska; biid.
upplysande, tydlig, redig, klar (argument,
speech etc.); ~ intervals, ljusa
mellanstunder i feber, vansinne o. d. ~ity, -’iti,
~ness, -nes, s. glans, ljus; klarhet,
genomskinlighet; tydlighet,
lättbegriplighet; öfverskådlighet.
lucifer, lo’sifur, s. morgon- ei.
aftonstjärnan (Venus); satan, Lucifer;
fosforsticka, svafvelsticka (äfv. ’v-match).
ian, -fe’rian, a. hörande till Lucifer,
satanisk. ~OUS )fC, -sif’urus, a. bringande
ljus; spridande ljus i en sak; upplysande,
lucific -’ik, a. ljusframbringande.
luci-form -form, a. ljusartad; poet. i
ljusgestalt.
luck, luk, s. tillfällighet; lycka, lycklig slump,
tur; lyckan, ödet; bad (ill) olycka,
otur; ~ for the fools, and chance for
the ugly, ordspr. »bönder ha alltid tur»;
better ~ next time, bättre lycka nästa
gång; good lycklig händelse, lycka,
tur; as good (ill) ~ ivould have it,
(olyckligtvis, till ali (o)lycka; tack vare en
(o)lycklig slump; jfr vid. ex. under Ul-^; just
my jag har då alltid min tur för mig!
min vanliga tur! the more’s my så
mycket större tur för mig; worse så
mycket sämre, tyvärr! by af en slump,
händelsevis; to be in (in the ~ of it,
in way), F hafva tur, hafva »flax»;
sitta i tur i spel; down (up)on one’s ~ F,
i penningeförlägenhet, i knipan; i
betryck, jfr äfv. följ.; nedslagen; out of
äfv. F som kommit »på kneken». »på
deka-dangs». penny, s. Skoti. »lyckopenning»
6: note, å: do, o: nor, o: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
