Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - plutocracy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plutocracy
f Talspråk. 1012 P Lågt språk.
pocket
plutocracy, plotok’rasi, s. penningvälde,
de rikes välde; rike män kollekt.
Pluto, lat., plo’to, S. pr. myt- Pluto
(underjordens gud). ~nian, -to’nian, a. tillhörande
Pluto; underjordisk; (p) geoi. plutonisk;
hörande till ei. uppkommen genom eld,
jfr nedan; s. (p) plutonist, anhängare af
läran om bärgarters uppkomst genom
elds inverkan. ~nic, -ton’ik, a. se föreg.,
geoi.; ~ action, den underjordiska eldens
verkan; ~ rocks, geoi. krystaiiinska
bärg-arter som gått genom eld (granit, porfyr
etc ); ~ theory, åsigten att (krystaiiinska)
bärgarter (jfr föreg.) uppkommit genom
eldens verkan, dets. som (p)~nism, -nizm,
S. geoi. plutonism (plutouisters åsigt, jfr ofvan).
(p)~nist, -nist, s. se ~nian.
pluvial, plo’vial, se pluvious.
pluviameter, ploviåm’ètår, s. meteor,
regnmätare. pluviametric(al), -mèt’rik(åi), a.
hörande till regnmätning,
pluviometer, etc., ploviom’ètår etc., se föreg,
pluvious, plo’vius, a. regnig; regn-,
ply, pli, va. (imp. n. pp. plied, -d) eg. vika †;
bearbeta (afv. persou, t. ex. with blows; with
drink : pläga, truga), flitigt, ifrigt använda;
bruka med kraft, med fart; »drifva på
med», träget sysselsätta sig med, arbeta
på; öfva, utföra (t. ex. one’s task)-, med
kraft drifva yrke; befara, trafikera med
regelbundna turer, jfr ned. vn.; hålla ngn
sysselsatt, anstränga, öfverhopa (with,
med, work, etc.); ansätta, ligga öfver ngn
med böner o. s. v.; vn. böja sig†; arbeta
ifrigt, träget, »ligga i»; skyndsamt
begifva sig; uppehålla sig ständigt (at a
place) sökande arbete; sjö. kryssa, slå
sig upp mot vinden, lovera, göra
lovar; göra regelbundna turer (to, »på»,
till); s. veck, fåll>!<; böjning, riktning,
»dragning», böjelse; /v- ones books,
studera flitigt; rsj one’s heels, »lägga benen
på ryggen»; ~ a good knife and fork,
göra godt skäl för sig vid bordet, visa
sig ega god aptit; ~ one’s (her) needle,
vara flitig med nålen, sy flitigt; ~ the
oars, hålla ut på årorna, ro kraftigt; ~
for customers, ständigt och jämt ligga
ute för att fånga kunder; ~ to
wind-icard, om fartyg arbeta sig upp i
vinden, slå sig till lovart (by short boards,
med korta slag). ~er, -ur, s. en som
ifrigt (be)arbetar (med) ngt, »som ligger
i»; sjö. god (bidevind)seglaré; fartyg som
gör regelbundna turer; pl. vippstång i
vindbro; se vid. pliers. ~ing, -ing, prt.;
s. bearbetande, jfr ply; ansättande med
ifriga böner etc.; sjö. loverande upp mot
vinden.
Plymouth, plim’uth, s. pr. geogr. rv brethren,
(äfv. ~ites, -its), S. pl. en sekt sedan omkr.
1830. ~-Cloak, s. si. knölpåk,
pneumatic, numat’ik, ~al, -ål, a. fys.
pnev-matisk : angående luftens ei. gasformiga
kroppars mekaniska egenskaper; af luft,
gasformig, hörande till luft ei. gas;
drifven af luft; ~ machine, pnevmatisk
maskin; luftpump (: ~pump). ~S, -s, s.pl.
fys. läran om gasformiga kroppars
mekaniska egenskaper; † läran om andliga
väsen.
pneumatology, numatorödji, s. se föreg, s.;
läran om andliga väsen,
pneumology, numol’odji, s. med. läran om
lungorna.
pneumonia, gr., numo’nia, s. med.
lunginflammation (äfv. pneumonitis, -ni’tis).
pneumonic, numon’ik, a. med. hörande till
lungorna; s. läkemedel mot
lungsjukdomar.
poach, potj, va. löst koka, förvälla,
förlora ägg; sticka i, göra hål i; sticka,
ljustra fisk; påbörja, men ej fullbordat;
stjäla villebråd; stjäla villebråd från ei. i;
plundra; nedtrampa, trampa till sörja;
vn. stjäla villebråd, göra sig skyldig till
tjufskytte; om mark Val’a sumpig, jfr r^y,
~ard †, se pochard. ~er, -år, s. (1.)
vild-tjuf, tjufskytt; tjuffiskare; (2.) kokare
för att förlora ägg i (egg-~ineSS,
-ines, s. blöthet, jfr ~y. ~ing, -ing, prt.;
s. tjufskytte; tjnffiske. -1, a. om mark
(eg. gnm kreaturstramp) lÖS, blöt.
poak(e), pök, 5. garfveriaffall.
pOCan, po’kan, 5. se poke, bot.
pocard †, po’kurd, se följ.
pochard, pè’tjurd, s. zool. dykand (Fuligula,
is. [: redheaded rödhalsad dykand, F.
ferina).
pock, pok, s. med. varblemma, pocka, koppa.
~arred †, -ård, ^-broken, ~-fretten, a.
koppärrig. ~-hole, ~-mark, s. koppärr.
~-marked, ~-pitted, s. koppärrig. ^
-pudding, s. (hafremjöls)pudding kokt i
påse; förr skotskt öknamn på en engelsman.
~-W00d. s. pockenholts (Guaiacum).
pocket, pok’et, s. ficka; pung; stor påse
(ss. mått: ]/2 sack, ungef. 168 eng. skålp.) af
humle, uii etc.; biij. blus; bärg. liten
urhålk-ning innehållande guld; pl. Austr.
guldkorn; a. i sms. fick-, i fickformat; va.
stoppa i fickan; hemligt taga, »stoppa
på sig» (äfv. med up); »hålla till godo med»
(jfr särsk. ex.); bilj. göra en boll; it was as
dark as (iti) a det var så mörkt som
i en säck; to be (a sum) in ~ by, vinna
(så och så mycket) på ...; to carry (have)
something in one’s F »kunna förfoga
Å: fate, à: far, 4: fall, å: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: her, i: line, 1: fin, 1: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
