Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lumbering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lumbering
— 491 —
lushy
2. lumberiling [lA’mbajrig] * Am. timmer-,
skogslav verkning; sågverksindustri, -man [-man] s
se lumberer o. lumber-dealer. - -mill [-mil] s
Am. såg, sågverk. • -room [-rum] s
skräpkammare. - -yard [-ja:d] s Am. brädgård,
luminüary [lu/minjari, lj-] s 1. ljuskälla,
lysande kropp isht solen o. d. 2. bildl. om pers. [klart
skinande] ljus, sol; ~ of society stjärna på
societetens himmel; he is no great ^ F han
är just inget snille, -osity [-o’siti] s
lysför-maga; glans; klarhet jfr foij. -0US [-as] a° 1.
lysande, självlysande organs, paint]; ljus,
strålande; ljus-. 2. biidi. klar, belysande,
tydlig. -ousness [-asnis] s se luminosity.
Lumley pA’mli] npr.
lumme [L/mi] interj P jösses!
lummy pA’mi] a S förstklassig, prima,
klämmig.
1. lump [Ump] s zooi. stenbit, sjurygg [av.
-fish, ~ sucker].
2. lump pAnip] tr tycka illa om, finna sig i, nu
•blott i uttr. if you don’t like it you may ~ it F
tycker du inte om det, så får du låta bli.
3. lump [Ump] I. s 1. klump, oregelbundet
styC-ke; klimp; bibi. deg; of stegar sockerbit; ~
sugar lumpsocker; bitsocker; in (by) the ~ i
klump, på ett bräde, rubb och stubb; ~ sum
klumpsumma, rund summa: pay down a ~
sum betala på en gång; betala kontant [mots.
pay by instalments]; nu work ackordsarbete:
he is a nu of selfishness han är i högsta grad
egoistisk; she had a ~ in her throat det
stockade sig i halsen på henne, hon fick gråten i
halsen. 2. F mängd, massa, ’hög’ [av. pi. ~s];
the o» åid. hela högen. 3. sjuklig utväxt, svulst,
knöl, bula. 4. trögmåns,tjockskalle. 5.
lastpråm. II. tr 1. slå ihop [i klump] &v. biidi.:
behandla i klump, ta över en bank, skära över en
kam [äv. nu together]. 2. kappi. o. biidi. ~ it all on
våga (satsa) allt på e’n häst, e’ttföretag. III. itr 1.
klumpa sig; ~ together ar. skocka sig. 2. ~
along pallra [sig] iväg; down dunsa ner.
~er [-a] s 1. sjåare. 2. entreprenör. 3. jfr 3.
lump. ~ing [-ig] a F 1. stor, väldig, riklig; ~
weight full vikt. 2. tung, klumpig. ~ish [-ij]
a° 1. tung, klumpig. 2. fånig; slö, likgiltig,
trög. ~y [-i] a° 1. full av klumpar; klumpig;
knölig. 2. gropig, krabb sjö; byig vind. 3. S
full, berusad.
lunllacy [lu:’n|asi, lj-] s vansinne, galenskap;
biidi. vanvett, dårskap, -ar [-a] I. o 1.
mån-month &c]; ~ distance lunardistans; ~
politics frågor utan praktisk betydelse. 2.
halvmånformig. 3. biidi. blek, matt, svag. 4.
caustic kem. silvernitrat. II. s
lunar|-distans, -observation, -arian [-e’arian] s 1.
måninvånare. 2. månobservatör, -ate [-it] a
bot. halvmånformig. -atic [-atik] I. a
vansinnig, galen, förryckt; vanvettig, dåraktig; åid.
månadsrasande. II. s dåre, dårhushjon,
galning; criminal nu kriminaldåre; ~ asylum
dårhus, hospital, -ation [-ei’Jn] s astr.
lunation, månomlopp.
Luncarty [lA’gkati] npr.
lunch [lAn(t)J] I. s lunch; have (take) ~ äta
lunch. II. itr äta lunch, luncha. III. tr ge
(skaffa) ngn lunch, bjuda ngn på lunch. ~eon
[-n] s o. itr formelit för lunch. ~eoner [-ana],
~er [-a] s lunch|ätare, -gä3t.
lunette [lu:ne’t, lj-] s 1. byggn. lynett
haivcirkei-formig urtagning i konkavt tak, fönster, väggfält. 2.
^ lynett slags utanverk. 3. platt urglas. 4. hål i
giljotin.
lung [Ug] slunga; the of London Londons
lungor parker; cry at the top of o.’s nus skrika
med sina lungors hela kraft; inflammation of
the nus lunginflammation.
1. lunge pAn(d)3] I. s fäktn. utfall; boxn. rakt
slag; [fram]stöt. II. itr 1. göra utfall [av. ~
out; at mot]; slå rakt slag; om häst slå bakut.
2. rusa. III. tr sticka vapen [into i]; slå slag.
2. lunge [lAn(d)3] I. s ridk. longe, språnglina.
II. tr longera, låta häst springa i lina.
lungwort [Lv’rjwait] s bot. lungört Pulmonaria.
lunt pAnt] Skotti. I. s 1. lunta; set ~ to tända.
2. [eld och] rök. II. itr o. tr ryka, röka.
luny se loony.
1. lupinje] [lu/pin, lj-] s bot. lupin, vargböna.
2. lupine [lu/pain, lj-] a varg-, varglik; glupsk,
lupus [lu’/pas, lj-] s läk. lupus hudsjukdom.
1. lurch [la:tj] I. s 1. överhalning, krängning;
F raglande; give a ~ se II. 2. Am. fallenhet,
benägenhet. II. itr göra en överhalning,
kränga; F ragla [till], vara ostadig på benen.
2. lurch [la:tj] s 1. åid. speit. bet, jan. 2. leave
in the ~ lämna i sticket.
3. lurch [la:tj] I. tr åid. lura. II. s; lie at (upon
the) nu ligga på lur. ~er [ra] s 1. tjuv,
skojare. 2. spion. 3. tjuvskytts hund av blandras.
lure [ljua, lua] I. s 1. lockbete. 2. lockelse,
frestelse; ’trollkonster*. II. tr locka gnm list,
lura \away bort, into in i]; I have been nud
jag har gått i fällan.
lurid [lju’arid, lu’a-] a° 1. likblek, spöklik. 2.
bländande blixt o. d., brandröd, glödande sol;
skrikande i färgen. 3. underlig; kuslig, hemsk,
ohygglig; cast a ~ light on biidi. ställa i en
underlig dager; kasta ett hemskt ljus över.
4. bot. smutsbrun,
lurk [la:k] I. itr 1. hålla sig dold, dölja sig av.
biidi., ligga på lur; ~ in obscurity vara höljd
i dunkel. 2. ~ about ^ smj’ga omkring. II.
s; lie on the nu ligga på lur. ~ing [-ig] a dold;
lurande, smygande tvivel, sving-place [-igpleis]
s gömställe,
luscious [1a’Jas] a° 1. läcker, aptitretande;
doftande, ljuvlig. 2. sliskig, motbjudande,
väm-jelig. 3. b».», överlastad stil.
1. lush [1aJ] a yppig, saftig växt[iighet].
2. lush [IaJ] S I. s sprit, öl. II. tr o. itr dricka,
supa. ~ington [-ig t an] s S fyllbult. ~y [-i] a
S full, berusad.
nu hela uppslagsordet ° adverb regelbundet % sällsynt >8< militärterm *£« sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
