Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Westbourne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westbourne
— 957 -
wharfage
and nu ligga (sträcka sig) i östvästlig
riktning.
Westübourne [we’stlborn, -sban], -brook [-’bruk],
-bury [-b(a)ri], -cott [-kat, we’skat] nprr.
West-ender [weste’nda] s Westendbo «e west II.
westerlling [wersta|rig] a om solen nedgående,
sjunkande, väster-, afton-soi. -Iy [-Ii] I. a
västlig, västra, västan- [in a ~ direction;
winds]. II. s pi. -lies förhärskande västliga vindar.
III. adv åt (mot) väster, västvart. -n [-n]
I. a 1. västlig, västra, väst- [mera omfatt. än -ly;
W^j Europe; the ~ *ky]] the W*u Empire se
west I. 1. 2. västerländsk. II. s
västerlänning; väst|iänning, -bo. -ner [-na] se föreg.
-nmost [-nmoust] a västligast.
Westllfield [we’st|fi:ld], -gate [-g(e)it] nprr.
West India [westi’ndja] a blott attr. västindisk
se äv. India,, Indies, »»man [-man] s
väst-indiefarare fartyg. ~n [-n] I. a västindisk.
II. s västindler.
westing [we’stig] s i* västlig kurs (deviation).
Westllinghouse [we’stlighaus], -macott [-’makot],
•meath [-mi:{)] nprr.
Westllminster [we/s(t)|minsta] I. npr Abbey;
nu Hall: nu School]. II. s engelska parlamentet,
politiken, -moreiand [-maland] npr.
Weston-super-Mare [we/stans(j)u:pa|ms/a, [–ms’a-ri]-] {+-ms’a-
ri]+} npr.
Westphalia [westfei’lja] npr Westfalen. [-n]
I. a västfalisk. II. s västfalare.
West Saxon [we’st sæ’ksn] eng. hist. I. s. 1.
väst-saxare. 2. västsaxiska språket. II. a västsaxisk.
westward [we’stwad] I. adv åt väster,,
västerut, -vart; ~ of väster om; ~ ho! «£• aid. åt
väster! väst över! färj karlarnas rop på Temsen. II.
s väster [from the to the III. a
västlig, vänd (vettande) mot väster. ~ly [-li] I.
a västlig vind. II. adv se följ. ~s [-z] adv
väst-vart, väster ut.
west-wind [we’stwind] s västan[vind] Eav. west
wind].
wet [wet] I. a° I. våt, blöt, fuktig [with av];
regnig, ruskig dag; as nu as a sponge {fish) våt
som en svamp (tupp); ~ through genomvåt;
~ to the skin våt in på bara kroppen; rc from
the press nyss tryckt, nyutkommen, färsk
tidning &c; get nu äv. blöta (väta) ned sig; your
feet will get ~ du (ni) kommer att bli våt
om fötterna; have ~ feet vara våt om
fötterna; it set in nv det började regna; ~ dock
våtdocka; ~ measure våtvarumått; [6y] the
nu method (process, way) tekn. [på] våta
vägen; ~ pactfing] iak. våt inpackning;
paint! Nymålatl nu year äv. våtår; ~ nurse
se wet-nurse. 2. färsk fisk. 3„
antiförbudsvän-lig, restriktionsfri,’våt’; berusad, förfriskad;
a ~ night en kväll i sus och dus; ~ goods
starka varor. 4. F om kväkare &c mindre
rigorös, [något] Världslig. II. regelb.; t nu ~ tr 1.
väta, blöta [ned], fukta; ~ through
genomj-blöta, -dränka. 2. F blöta, fira en tilldragelse
med ett glas [we will ~ the occasion]; ~ o*’s
whistle biidi. fukta sin strupe; ~ the other eye
dricka ett glas till, ’späda på’. 3. skölja ned
med spritdryck. III. s 1. väta; fukt; nederbörd,
regn[vädeT]. 2. F ett glas, styrketår, drink.
3. Am. F antiförbudsvän.
wether [we’èa] s kastrerad bagge, ham mel.
Wetherllaii [we’öa|ral, -o:l], -by [-bi] nprr.
wetllness [we’t|nis] s väta, fuktighet. - -nurse
[-na:s] s amma. -ter [-a] s 1. boktr. fuktare.
2. F en riktig blöta.
Wetter [we’ta, v-] npr; Lake ~ Vättern.
wettlling [we’tjig] s 1. vätande, blöta[nde],
fuktande. 2. F en tår på tand, ett glas. -ish [-ij]
a något våt, fuktig.
we’ve [wi(:)v] sammandr. av we have.
Wexford [we’ksfad] npr.
wey [wei] s viktenhet mellan 2 o. s hundredweight.
Weyilbridge [wei’lbridg], -man [-man], -mouth
[-maj>] nprr.
W. f. förkortn. av wrong fount.
whack [wæk, hw-] F I. tr 1. slå, dunka på; klå
Upp, mörbulta. 2. dela sinsemellan [äv. ~ up].
3. få ihop, improvisera, ordna [till]. II. s 1.
kraftigt slag, smäll, klapp; sittopp. 2. portion,
[an]del; go dela jämnt; have (take) a ~
at eg. Am. försöka sig på, hugga i med, ge sig
på. ~er [-a] s F stor hejare, baddare, väldig
koloss; grov lögn. ^ing [-ig] a F kolossal,
väldig [äv. ~ big (great)].
1. whaie [weil, hw-] tr Am. F klå upp, piska,
prygla.
2. whaie [weil, hw-] I. s zooi. val; right
(Greenland, arctic, bowhead) ~ grönlandsval; bull
nu valhane; cow ~ valhona; be a nu on F vara
styv (en baddare) i; very like a nu Hamlet 111,2.
-ackurat som en valfisk’, iron, mycket Sannolikt,
alldeles riktigt. II. itr idka valfångst, f&nga
val. ~-boat [-bout] s val[fångar]båt. ~bone
[-boun] s fiskben av valfiskbarder, ^-cutter [-[-kA-ta]-] {+[-kA-
ta]+} s zooi. späckhuggare. ~-fin [-fin] s hand.
se -bone. ~-fisher [-fija] s valfångare,
^-fish-ing [-fiffig] s valfångst. /valine [-lain]
*:val-fångarlina. ^man [-inan] s valfångare. ~-olI
[-oil] s valfisktran. ~r [-a] s 1. valfångare. 2.
valfångstfartyg. ~ry [-ari] s [-valfångst[sta-tion].-] {+valfångst[sta-
tion].+}
whaling [wei’lig, hw-]s valfångst. ~-gun[-gAn]
s valbössa. ~-master [-ma:sta] s
valbåts|kap-ten, -fångare.
tWhalley [wo’l|i, hw-], Whalsay [-si] nprr.
1. whang [wæg, hw-] F ei. dial. I. tr slå, smälla
(dänga) på, mörbulta. II. itr smälla, dunka,
dåna. III. s smäll, dunk, duns.
2. whang [wæg, hw-] s dial, läderrem.
W haram [ws’aram, hw-] npr.
wharjf [wo:|f, hw-] I. (pi. ei. *ves [-vz]) s
lastj-kaj, -brygga, skeppsbro, båtbrygga, hamn-,
lastageiplats. II. tr förtöja båt; lossa last [at
vid; on på]. ~age [wo/fidj, hw-] s 1.
kaj|av-gift, -pengar. 2. koll. kajjer, -plats, -utrymme.
nu hela uppslagsordet ° adverb regelbundet ^jC sällsynt militärterm »t» sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
