Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
judeemancipationen och även i ett brev till sin moder, drottning Lovisa Ulrica, delgav
henne sina åsikter om israeliterna, under förmenande att ett så flitigt folk
som judarna gärna kunde få bosätta sig i Sverige.
Judarna kunna icke hava varit obekanta för kungahuset, då ju dess
medlemmar allt som oftast varit i tillfälle att se de strödda israeliter, som
någon gång besökte Stockholm. Det fanns dessutom en judisk man, som
kommit i närmare beröring med hovet, nämligen den från Danmark inflyttade
möbelhandlanden Adolf Ludvig Levin, vilken under hela sin levnad stod i
mycket nära förbindelse med kungahuset, och som även i betydlig grad torde
hava väckt de högre kretsarnas sympatier för judarna. Levin, som
härstammade från en av de äldsta judiska familjerna i Danmark (Fredricia), lär av
konung Adolf Fredrik hava blivit anmodad att överflytta till Sverige, varvid
han samtidigt antog den lutherska läran och lät döpa sig. Även vid denna
ceremoni hade Levin att räkna med de kungligas välvilja såsom det framgår
av en anteckning i Stockholms Konsistorii protokoll år 1754 och av följande
lydelse: »Gaf Herr Doctorn & Preses tillkänna, att Juden Moses Marcus
Levi, som förliden vinter anmäldes hos konsistorium att vilja antaga Kristna
läran och som ifrån den tiden hos Komministern Magister Stenbäck njutit
undervisning, har förliden söndag blifvit döpt i Slottskyrkan, emedan Deras
Kungliga Majestäter i egen hög person åtagit sig att vara därtill vittnen, och
hafva såväl Herr Doctorn som Herr Ärkebiskopen förut examinerat honom
samt befunnit, det han varit väl grundad i sin kristendom.»
Såsom mäklare och affärsman blev Levin i tillfälle att göra åtskilliga
tjänster åt hovet och dess närmaste. Särskilt erinrar man sig de
omständigheter, under vilka han med judens förslagenhet en gång lyckades skaffa
kungafamiljen ett lån på 10.000 daler.
Det fanns nämligen vid denna tid en förmögen man i Göteborg vid namn von R., vars
fru hade den lilla fåfängan, att hon gärna ville äga en fin titel. Mannen vände sig då till den i
stor gunst stående Levin med förfrågan om möjligheterna att av konungen utverka en oavlönad
landshövdingetitel åt von R. — i anslutning till det fordom vanliga bruket att utdela titulära
värdigheter till utvalda personer. Levin ordnade då saken så att von R. fick sin titel mot det
att han lämnade kungen 10.000 daler som lån.
Den nye »landshövdingen» och hans fru blevo mycket förnöjda över den stora äran och
visade ytterligare sin välvilja mot kungen genom att skänka honom en negerpojke, — den
sedermera så ryktbare »Morianen».
Levin blev på sin tid ägare av Muskö i Stockholms skärgård, vilken
egendom han gjorde till fideikommiss. Den utveckling hans släkt sedermera
uppnådde utgör ett märkligt exempel på den speciellt judiska förmågan att
finna sig till rätta i nya förhållanden. En av hans söner, Carl Axel Levin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
