- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
80

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försummade ej heller att utnyttja dessa företräden bland hovfolket. Deras
konstskicklighet belönades ofta med en lägre hovtitel, och redan efter några
decennier (1807) funnos bland Stockholms judar ett tiotal, vilka erhållit rätt att
till sin yrkesbenämning tillfoga ordet »Hof». Bl. dem funnos sålunda t. ex.
en Hof-Zinkare, en Hof-Graveur m. fl. rätt specifika yrken.

Man var f. ö. ganska frikostig under detta tidevarv ifråga om utdelandet
av imaginära titlar, och Aron Isak blev även hedrad med assessors rang och
värdighet till tack för de tjänster han gjort kronan genom sina leveranser m. m.
Juden blev först trakterad över artigheten samt frågade huru stor lönen var
såsom assessor. Till sin besvikelse fick Aron då veta, att titeln tvärtom
skulle betalas med 60 riksdalers årlig lösen. Under sådana omständigheter
betackade han sig samt föredrog den enklare benämningen av »Kongl.
Hofleveranteur».

Judarna och ridderskapet.



Judarnas förhållande till adeln och ridderskapet utgör likaledes ett
intressant drag i deras sociala utvecklingshistoria, även om man numera ej är
i stånd att följa de trådar, som förenade israeliterna med aristokratien. De
tjänster judarna gjorde adelsmännen voro av mångahanda slag, och de blevo
även belönade på ett ridderligt sätt, — icke minst under de politiska strider
judarnas invandring stundom framkallade. Judarna ägde framförallt
förmågan att tillfredsställa aristokratiens lyxbehov, — särskilt ifråga om
juveler o. dyl., och till detta kom deras finansiella resurser, när det gällde enstaka
penninglån eller liknande transaktioner. Den beryktade hovgunstlingen greve
Munck anlitade ofta Aron Isak i och för anskaffandet av vissa smycken, —
av vilka en del torde hava stannat i drottningens juvelskrin; och även i
andra angelägenheter blev Aron anlitad såsom mäklare och förtroendeman.

Adelns vänskap till judarna hade även i Danmark sin motsvarighet, därvid samma
pekuniära bevekelsegrunder lågo under deras förbindelser. Under Christian IV:s tid ansåg sig den
danska adeln kunna draga nytta av vissa judar, som med vederbörligt tillstånd fingo inkomma
i danska riket. Även vid den senare (1657) givna tillåtelsen för portugisiska judar att bosätta
sig i Danmark torde adeln hava gjort sitt inflytande gällande.

När d’Artagnan och hans vänner, de tre musketörerna, en dag voro
alldeles pank, hade de ingen annan utväg än att »gå till juden» med den ring
drottningen skänkt dem, och samma väg torde väl åtskilliga svenska riddare
måst vandra vid ett eller annat tillfälle. I en efterlämnad dagbok skildrar en
av den tidens adelsmän sina ekonomiska svårigheter, — till stor del ett
resultat av det samtida överdådiga levnadssättet — samt huru »juden» blev
hans hjälp, när affärerna åter skulle repareras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free