Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Judarna började mestadels sina företag i liten skala med tillhjälp av
sina närmaste anhöriga och vänner, men genom flit och ihärdighet kunde de
ofta inom några år driva sin hantverksrörelse i rätt stort omfång, så att de
fingo titeln »fabriqeur».
Judarnas älsklingsyrke.
Bland de första svenska judarnas hantverkssysselsättningar fanns en
särskild yrkesgren, som de med stort intresse omfattade och som även
lämnade dem vidsträckta förvärvsmöjligheter. Denna industri bestod i
kattunstryckning, — att på ett konstnärligt sätt dekorera vita bomullstyger. Inom
detta fack nedlade våra judar en sådan energi, att nästan alla deras första
fabrikörer voro att räkna inom kattunsindustrien, och många av de
förmögenheter, som numera tillhöra våra äldre judefamiljer, kunna härleda sitt
ursprung från den enkla tygtryckningen. Under sina föregående vandringar i
Europa hade nämligen judarna förvärvat en ingående kännedom om detta
hantverks detaljer, och då de vid detsamma kunde påräkna hjälp av sina
ofta rätt stora familjer, blev kattunstrycket en inkomstkälla, vilken slutligen
flödade så rikligt, att den t. o. m. väckte de styrandes oro och gav anledning
till anmärkningar i riksdagen (1815).
Det första kattunstryckeriet i Sverige anlades år 1722 av Jonas
Alströmer och var beläget vid Sickla i Stockholmstrakten. Det sköttes av en i
yrket mycket skicklig fackman, holländaren de Brun, vars söner sedermera
fortsatte driften. När judarna inkommo i Sverige hade bruket av
bomullstyger ökats, och då därjämte importen från Ostindien av kattun lämnade ett
billigt råmaterial, gynnades fabrikationen av omständigheterna ända fram
mot mitten av 1800-talet, då tygtryckningen i vårt land började visa tecken
till avmattning. Bland de första judiska kattunstryckarna inom landet märkas
Gabriel Schlesinger i Marstrand, Isaac Davidson i Göteborg, Jacob Marcus i
Norrköping, Emanuel Bauer, David Hirsch, Marcus Joseph, Aron Lamm, L. M.
Lamm och Hart. Joel Nathan i Stockholm samt Fabian Philip i Karlskrona.
Kattunstryckningen tillgick fordom sålunda, att det vita bomullstyget
upplindades på en rulle, varifrån det fick passera förbi tryckformarna samt
vidare upp på torkvalsar. Tryckformarna voro av trä med utskurna,
upphöjda mönster, och sedan de bestrukits med färg, lades de på tyget, varefter
tryckaren med en liten klubba klappade till formen, så att mönstret
avstämplades på bomullsväven. Arbetet fortgick på detta sätt undan för undan,
varvid tryckaren ordnade så, att mönstret löpte i följd längs hela tygstycket.
Vid flerfärgat tryck måste ett motsvarande antal formar användas. I
allmänhet hämtade våra judar sina mönster och formar från utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0090.html
