- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
102

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färgen än det svenska. Schäktningen verkar för åskådaren rätt obehaglig,
men anses av judarna själva vara den för djuren minst plågsamma
slaktmetoden, på grund av dess likhet med en kirurgisk operation.

När djuret skars upp, brukade slaktaren försiktigt uttaga lungorna och
lägga desamma i ett kärl med vatten, varefter han blåste upp dessa organ.
I den händelse bubblor då visade sig i vattnet, fingo judarna ej äta av
djurets kött, enär detta tydde på inre förändringar av skadlig natur. I
detta samband kan nämnas, att judarna icke förtära bakpartarna av ett
slaktdjur. Förklaringen härtill återfinnes i 1 Mosebok 32 kap. 32 v.

Även fjäderfä slaktas efter vissa regler, därvid en mindre kniv
användes. Före arbetet strör schäktaren aska på marken eller på golvet vid den
plats, där blodet skall rinna ut.

Den judiska slakten bedrives alltjämt i Sverige liksom i andra länder
enligt de gamla mosaiska reglerna. Man synes nämligen anse schäktningen
utgöra en religiös akt, vilken beretts en märklig undantagsställning. På
grund av de stora framstegen å slakt- och veterinärväsendets område ställas
numera större krav på schäktaren. En del moderna synpunkter hava
därigenom fått insteg vid den rituella slakten, ehuru dess grundtanke
alltjämt är orubbligt bevarad.

Den rituella slakten utövas av »schochet» å alla de platser, där
israeliterna förekomma i större antal, och även när de äro ensamma, söka de så
vitt möjligt att följa den mosaiska lagens sanitära regler ifråga om
köttfödan. (För något tiotal år sedan fanns sålunda vid en av västkustens
badorter en judisk badgästfamilj från Göteborg, vilken noga följde Mose lag,
och bl. a. medförde egna kökskärl, ehuru sådana funnos i sommarvåningen.
När judens köksa köpte levande höns och kycklingar på torget, blevo dessa
insända till Göteborg för att slaktas av synagogans tjänsteman och
returnerades sedan ut till sommarstället).

*     *
*


De svenska judarnas namn.



Vid ett närmare studium av de äldre svenska judarnas
familjeförhållanden fäster man sig särskilt vid de olika släkternas namn, vilka ofta
inrymma ett litet stycke kulturhistoria. Man finner därvid, huru många av
de israelitiska familjerna anpassat sig efter yttre omständigheter och så
småningom format sina namn enligt europeiskt bruk, sedan de äldre
benämningarna ej längre motsvarade judeemancipationens framsteg.

De första judarna i Sverige uppträdde mestadels under enkla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free