Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
israelitiska namn, vilka lämnade föga omväxling, då man ofta endast varierade
de urgamla bibliska namnen. De tidigaste svenska juderegistren upptaga
även en mängd hrr Moses, Aron, Abraham, Isak, Jacob, Benjamin o. s. v.
i olika sammanställningar, såsom t. ex. Aron Isak, Jacob Marcus, Moses
Salomon m. fl. Sedan judarna blivit mera bofasta i Sverige, antogo de
dock efter hand särskilda familjenamn, som gjorde dem mera likställda med
den inhemska befolkningen. Till många av de israelitiska dopnamnen lades
ett »son», och samtidigt blevo förnamnen ofta försvenskade, — såsom
framgår av de å sid. 58 o. f. meddelade förteckningarna över judarna i Sverige.
Israeliterna upptogo gärna djurnamn, såsom Wulff, Lamm, Hirsch m. fl.,
under det andra valde geografiska benämningar, vilka dock ofta på ett
intressant sätt återspegla släktens hemort före invandringen till Sverige.
Sålunda kom von Aken ifrån Achen i Tyskland och van Achern från den
lilla staden Achern i samma land. Schlesinger härstammade från Schlesien
och Fürstenbergs från staden med samma namn i Mecklenburg samt David
Wahren från Wahren, ävenledes i Mecklenburg. Familjen Levertins namn
är en omskrivning av staden Leuwarden i Holland, — släktens gamla hemort.
De portugisiska judarna igenkännas på namnen t. ex. Delbanco,
Henriques, Texeira m. fl.
Ett märkligt exempel på israeliternas namnförändringar i äldre tider utgör hovjuden och
församlingsföreståndaren Elias Magnus i Marstrand. Denne hade i sin ungdom vistats vid
hovet i Mecklenburg—Strelitz, varvid storhertigen själv bekostade hans uppfostran. Juden
antog därför namnet Elias Strelitz, men då hertigen senare ville döpa sin lärjunge, flydde
denne och kom till Sverige, där han sedan omväxlande var känd under namnen Elias
Marstrand, E. Magnus (eller Magnusson), E. Segal och E. Emanuel.
Mellan judarna sinsemellan förekommo även en del rätt specifika namn
på vänner och bröder, och man finner sålunda bland Stockholmsjudarna mot
1700-talets slut bl. a. följande: Joel Zahndoctor, Isaac Drucker, Hirsch
Karlskron, Jacob Norrköping, Joseph Marstrand, Abraham Carlsruhe,
Schelemo Schuwachsmacher, Löb Schächter.
I fråga om de äldre judarna gällde vanligen det bruket, att det andra
namnet i ordningen merendels betecknade fadern, t. ex. Simon Elias
Warburg, — son till Elias Warburg.
Med judeemancipationens genomförande började israeliterna dock att
anpassa även sina förnamn efter gängse bruk i respektive länder. I Sverige
gav sig detta till känna genom upptagandet av ett flertal av våra vanliga
namn, varjämte en del tyska benämningar översattes eller försvenskades.
Under Gustaf III:s tid sökte judarna rätt allmänt uppkalla sina barn
efter kungahusets medlemmar, så att namnen Gustaf, Adolf, Fredrik, Lovisa
och Ulrika ofta återkomma inom deras familjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
