- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
135

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Av denna anledning begagna de rättrogna judarna tiden före nyår till
åtskilliga andaktsövningar under botgörelse och fasta, vilket ofta fortsätter in på det
nya året, — vanligen intill den s. k. försoningsdagen.

illustration placeholder
»Shofor» — judarnas nyårsbasun.
(Göteborgs Museum.)


När nyårsdagen hade inträtt, begåvo sig judarna som vanligt till
synagogan, varvid en del av dem brukade ikläda sig vita kappor liksom de även
buro sin blivande likskjorta såsom tecken på sin botfärdighet.

I synagogan förelästes stycken ur Moseböckerna rörande de offer, som
fordom framburos av judarna vid nyårstid samt några andra hithörande
kapitel. Därefter blåste man tre gånger i ett horn eller en basun, den s.k.
schofor, för att giva församlingen en symbolisk erinran om den yttersta domen.
Sedan framsades ännu några böner, åtföljda av ytterligare tre basunstötar.

Efter hemkomsten från kyrkan brukade judarna äta honung och osyrat
bröd såsom en påminnelse om jordens fruktbarhet och med en förhoppning
om att det nya årets skörd måtte bliva riklig och god. Ehuru de äldre
nvårssederna numera till stor del försvunnit bland judarna, firas dock det nya årets
ingång med samma pietet som fordom av de svenska israeliterna. Flera dagar
ägnas i följd åt högtiden, och vid besöken i synagogan äro männen allmänt
klädda i hög hatt och vit halsduk.

Judarnas tideräkning tager sin början med det år, då världen skapades —
enligt deras tro — och efter denna uppfattning är det nu löpande israelitiska
året 1924—25 av judarna betecknat såsom det 5865:6 och slutar den 30
nästkommande september. Den judiska kalendern finnes årligen tryckt i en
särskild almanacka, som dock har sin egentliga betydelse såsom vägledning vid de
kyrkliga festerna och andra företeelser inom israeliternas enskilda liv. I det
allmänna samhällslivet begagna judarna vår vanliga almanack.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free