- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
136

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Försoningsfesten.



Försoningsfesten, som inträffar å den tionde dagen i Tischri månad — en
tid efter judarnas nyår — utgör en av israeliternas största högtider och firas
även alltjämt med mycken andakt och under fullständig fasta.

Fordom ägnade man försoningsfesten stor omsorg och följde därvid en del
gamla seder och bruk. Sålunda begåvo sig judarna redan dagen före högtiden
till synagogan för att bedja och intogo efter hemkomsten en rikligare
middagsmåltid, med tanke på den kommande dagens fasta. Efter måltiden gingo de
åter till kyrkan, där bönerna fortsattes i timtal. De som voro mera
andaktsfulla och botfärdiga kvarstannade stundom hela natten i synagogan under
bön. En del tillkännagåvo också genom yttre tecken sin botfärdighet, t. ex.
genom att gå barfota till synagogan, genom att bära vita kappor och likskjortor,
genom att ösa vatten över sig eller genom att slå sig för bröstet 39 gånger.
De som ansågo sig hava begått en oförrätt mot någon annan sökte vid
försoningsfesten vinna förlåtelse och att ställa saken till rätta.

Försoningsdagens kyrkliga högtid tog sin början redan kl. 6 på morgonen
och fortsatte sedan utan avbrott intill skymningen under flitiga böner och
syndabekännelser, läsning av Davids psalmer samt valda stycken ur
Moseböckerna på sedvanligt sätt. När de första stjärnorna tändes på aftonen,
gavs ett tecken genom blåsning i hornet, att festen var avslutad, och sedan
gingo judarna åter hem till den rikliga måltid, som väntade den fastande
församlingen.

Lövhyddohögtiden.



En tid efter judarnas nyår — på den femtonde dagen i Tischri månad —
infaller lövhyddohögtiden, vilken firas till åminnelse av den tid, då
israeliterna bodde i tält efter flykten från Egypten, men utgör tillika en skördefest.

I äldre tider brukade judarna till denna högtid uppsätta stora tält, klädda
med trädgrenar och lövruskor, och i dessa lövhyddor tillbragte de sedan
hela dagarna samt intogo sina måltider därstädes, så länge högtiden varade.
Somliga brukade t. o. m. att sova i tälten, såsom deras förfäder gjorde under
vägen mot Kanaans land.

Lövhyddohögtiden omfattade fordom nio dagar, av vilka de två första
och de två sista räknades såsom helgdagar. Bönerna i synagogan samt
uppläsningen ur Moseböckerna anslöto sig till fädrens bruk under denna fest.
Därjämte brukade judarna marschera en gång runt altaret i synagogan, bärande
en del trädgrenar eller kvistar i händerna — i högra handen en palmgren, tre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free