- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
165

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sociala ställning inom Sverige, därvid deras riksfördärv utmålades i mörka
färger. Dessa skarpa anfall voro så mycket märkligare som statistiken
visade, att judarnas antal inom landet fortfarande var rätt begränsat.
År 1815 funnos nämligen blott 775 medlemmar av den judiska nationen
bosatta i vårt land, därav i Stockholm 132 män och 99 kvinnor samt 250
barn. I Göteborg funnos 66 män och 47 kvinnor samt 108 barn, i
Norrköping io män och io kvinnor samt 34 barn, och slutligen i Karlskrona 6
män och 12 kvinnor samt 17 barn.

Riksdagens beslut.



När det särskilda utskottet omsider framlade sitt betänkande, var dess
innehåll ingalunda ägnat att tillfredsställa motionärerna. Utskottet hade
tagit de anmärkta förhållandena under granskning och beaktat de
invändningar, som gjorts mot judarna, att dessa ej i full utsträckning ägnade sig
åt det svenska näringslivets uppdrivande. Utskottet fann dock, att en stor
del av anmärkningarna voro obefogade, och att den judiska industrien varit
till nytta för landet, och om de icke ägnat sina krafter åt vissa
näringsfång av betydelse såsom jordbruk och handtverk, så vore detta mera att
tillskriva den inskränkta rörelsefrihet, som medgavs den judiska nationen
i Sverige genom reglementet av år 1782.

I stället för att ansluta sig till önskemålen om en begränsning av
judarnas friheter ansåg utskottet snarare att dessa borde utsträckas, så att
israeliterna mot beviljandet av lån till staten kunde beredas tillfälle att driva
alla slag av näringar och att bosätta sig i vilka städer som helst, — blott
de uppfyllde sina skyldigheter såsom svenska handels- och yrkesmän.

Utskottets betänkande var sålunda förmånligt för judarna, och detta
gav även anledning till livliga strider inom de fyra stånden. Borgarna
vidhöllo sin åsikt om judarna, och motionärerna framdrogo ånyo de sakskäl,
som talade för en inskränkning av israeliternas näringsfriheter, och denna
åsikt delades även av präster och bönder. I riddarhuset härskade dock en
annan mening, och man anslöt sig där till utskottets förslag, sedan judarnas
talan på ett kraftigt sätt framförts av den ansedde politikern O. F. Påhlman;
som i ett särskilt memorial gav uttryck åt en mera frisinnad uppfattning
om israeliterna.

Resultatet av judefrågans behandling i riksdagen blev, att K. Maj:t åter
förnyade förbudet mot utländska judar att utan konungens särskilda
tillstånd inkomma i Sverige. Härigenom hade man i viss mån närmat sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free