Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma tid (1844) förädlade L. E. Magnus & C:o i Göteborg den näst största
sockerkvantiteten i riket till ett årsvärde av c:a 300.000 rdr.
En annan samtida judisk industriman av betydenhet var Salomon
Ludvig Lamm i Stockholm, vilkens mångsidiga arbete inom ett flertal
näringsgrenar i mycket påminde om Jonas Alströmers verksamhet till det svenska
näringslivet uppdrivande.
Vid sidan om det ovan anförda A. L. Tamm tillhöriga bomullsväveriet,
vilket 1836 övertogs av S. L. Lamm, anlade denne å egendomen
Heleneborg vid Mälaren ett kemiskt blekeri, — förut okänt i Sverige, — ett färgeri,
en vaxduksfabrik, en fabrik för tillverkning av vax- och spermacetiljus.
Han uppsatte även vårt lands första mekaniska vävstolar för bomull och ylle
jämte ett flertal andra maskiner inom textilbranschen. Därjämte uppförde
han ett förkolningsverk för utvinnande av träsyra, varigenom
omkostnaderna vid färgning och tryckning av tyger betydligt nedbringades, samt
inrättade efter engelskt mönster ett s. k. »blåeri» och ett glansappreturverk,
— det första i sitt slag i Sverige.
År 1843 inköpte L. egendomen Ludvigsberg och anlade där för sin son
Jacques Lamms räkning en mekanisk verkstad med gjuterier. Här
uppsattes även en ångmaskin, — en för sin tid rätt ovanlig apparat, — vilken
drev ett sköljverk och en fanérsåg m. fl. inrättningar. Lamm förvärvade
även Långholms skeppsvarv, vilket han sedan drev upp så att större
fartyg och ångbåtar kunde byggas därstädes.
Under koleraåret 1834 inrättade L. å Heleneborg ett särskilt sjukhus
för sina många arbetare och utvecklade i övrigt en livlig verksamhet i
socialt avseende. Genom täta utländska resor sökte han att hemföra nya
idéer, som kunde omsättas i det svenska näringslivet. Lamm gagnande
verksamhet blev även belönad på flera sätt, så att Lamm av Sv.
Trädgårdsföreningen och Sv. Slöjdföreningen tilldelades medaljer, varjämte han av
Oscar I kallades såsom medlem i Bestyrelsen för Slöjdexpositionen år 1846.
Han invaldes även i hallrätten, — en rätt märklig händelse under detta
tidevarv, då judarna allt fortfarande voro utestängda från samhällets
förtroendeuppdrag.
Judarna framträdde under detta tidsskede ej blott såsom industriidkare
utan vinnlade sig även om bedrivandet av handel i större skala, så långt de
efterhand utvidgade friheterna det medgåvo. De voro därvid mycket
verksamma i Göteborg med dess goda sjöförbindelser, vilka underlättade
import- och exportrörelsen. Redan år 1840, omedelbart efter det nya judereglementets
utfärdande, öppnade sålunda August Abrahamson sin handelsfirma, vilken
sedermera gav honom medel till upprättandet av den stora stiftelsen vid
Nääs. En annan gammal göteborgsjude var Levy Fürstenberg, som år 1833
började handelsrörelse och grundade en fabrik för tillverkning av schalar m. m.
vilken till kronprinsens ära benämndes Oscarsdal. Även detta företag har,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
