- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
181

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avsatt varaktiga spår inom samhället genom konstmecenaten Pontus
Fürstenbergs donationer till Göteborg.

Andra judiska firmor av betydenhet innehades bl. a. av Martin Levisson,
som år 1821 inledde affärsverksamhet i Göteborg i förening med
lädertillverkning, samt av Philip S. Hertz, känd genom upprättandet av Amalia
Hertz’ stiftelse. Inom bankväsendet framträdde under denna tid den från
Amsterdam inflyttade Isaac Leman, som år 1848 grundade Göteborgs
Privatbank, vilken numera fortfar under namnet Göteborgs Bank.
Därjämte grundades en annan stor bank vid denna tid av en från Danmark
inflyttad judisk finansiär nämligen Skandinaviska Kredit aktiebolaget — ett
verk av Theodor Mannheimer.

Även i Norrköping och Karlskrona utvecklade judarna en livlig
handels- och fabriksverksamhet, men då judarna allt fortfarande voro något fåtaliga
i dessa städer, blev deras merkantila insats på ort och ställe ej så omfattande.
I Norrköping intager dock R. Wahrens väveri alltjämt en betydande plats.

Slutligen må nämnas, att judarna i Sverige omkr. 1850 fördelade sig
inom olika yrkesgrupper på följande sätt: c:a 150 handlande, ett tjugotal
fabrikörer samt omkr. 30 handtverkare och konstidkare.

Judarnas första framträdande på det kulturella området.



Ehuru judarna i Sverige till en början mestadels ägnade sig åt handel
samt vissa handtverksgrenar, funnos bland dem en hel del krafter, vilkas
anlag förde dem in på andra områden av kulturen. Vid mitten av 1800-talet
kunde man även iakttaga en ökad livaktighet hos judarna ifråga om
vetenskap, konst och litteratur, och efterhand framträdde den israelitiska
befolkningens föregångsmän å dessa områden.

Bland dessa märkas t. ex. Jacob Levertin, den förste judiske läkaren i
Sverige, vilken år 1835 promoverades till med. d:r, och som i vårt land
införde kännedomen om stetoskopet, samt fysikern och meteorologen prof.
Robert Rubenson, Meteorologiska Centralanstaltens förste ledare. Såsom
nationalekonom gjorde sig Samuel Warburg bemärkt och blev även vald
till riksgäldsfullmäktig några år innan judarnas statstjänst blivit erkänd.

Denna utestängning från ämbetsbefattningar utgjorde även ett hinder
för judarna att ägna sig åt vetenskapliga sysselsättningar i vidare
omfattning, och de höllo sig därför mestadels inom sådana kulturella områden, där
inga hinder egentligen förefunnos vid deras utveckling. Enligt 1782 års
judereglemente hade israeliterna bl. a. anvisats vissa konstgrenar, vilka de fingo
ägna sig åt i Sverige, liksom i andra länder. Judarna hejdades dock icke av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free