Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EOS.
N:o 22
de gröna sparlakanen; kryp da bara
ner i de mjuka kuddarne!"
Harald tackade höfligt och försvann
bakom ett grönt silkesförhänge. Där
stod en säng, sä mjuk och skön, att
han aldrig tänkt sig en sådan utom
i själfva kungens slott Tyst och stilla
klädde gossen af sig. men då kom ban
ihåg, att han borde bedja sin vanliga
aftonbön. Han var dock så trött, att
han blott, i det han satte sig i
sängen, förmådde b viska: „I Jesu namn!"
Men i samma minut kände han. hur
hela kojan vacklade, sängen sjönk med
honom ned i ett djup, och vatten
sprutade i höga strålar omkring
honom.
I isande fasa grep han tag i
sängkanten, ceh såg då, att han befann
sig sittande i don stora tvättbaljan
midt ute i den lilla sjön nära sin fars
gård.
Gossen skrek till, så det gaf eko i
skogen, och därifrån kommo nu hans
far och mor samt alt husfolket
framstörtande med tända bloss, med hvilka
de, sedan månen gått ned, lyst sig i
skogen under sökandet efter den
vilse-komne gossen.
Med möda räddades Harald ur sin
sjönöd, och under tiden hördes det ena
hånskrattet efter det andra inne från
de tata skogssnåren, och en gäll röst
skrek;
„Han kom i tvättbaljan. Han kom
i tvättbaljan!"
Nu viste alla, att gossen varit nära
att rent komma i skogsfruns väld, dä
hau vandrade på förbjudna vägar.
En råtta som ingeniör.
(^■J nder det jag var ute på landet
för uppsättningen af en
telegraf-linie — berättar en telegraftjänsteman
— blef jag i tillfälle at.t f& iakttaga
en råttas skicklighet pch uthållighet
Hon hade fallit ned i ett hål, som ej
begagnats: 1.H5 ctti. djupt ooh 50 cm.
i diameter.
Första dagen sprang hon omkring
nere på bottnen, .försökande att finna
någon möjlighet att komma därifrån,
men klättra kunde hon ju ej, på den
jämna jordytan.
Andra dagen började hon arbeta.
Hon gräfde lugnt och systematiskt en
omkring hålet sakta uppstigande
spiral, arbetade natt och dag, och då hon
kom längre från bottnen, urhålkade
hon riktiga små alkover, där hon kunde
ligga eller sitta och hvila.
Mina vänner, åt hvilka jag visat
henne, gåfvo henne löda.
Vid audra veckans slut råkade hon
pä en klippa. I nära tre dagar sökte
hon komma under, vid sidan om eller
öfver hindret men förgäfves.
Med oförskräkt ihärdighet gaf hon
spiralen motsatt riktning och fortsatte
med sitt tunnelarbete.
Efter fyra veckor nådde hon toppen
och kilade blixtsnabt i väg att njuta
af siu väl-förtjänta frihet.
Nog måtte hon sedan, lyckligt
hemkommen, glad ha strukit sina
mustascher, liksom mången annan ingeniör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
