Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
korna i dag». Ordet »damerna» ansågs ej
öfverensstämmande med de tilltalades ålder och värdighet.
Och sedan denna fråga besvarats med menande
leenden och lifliga blickar, följdes man åt. Och
var lyckan god och mammorna borta, så
utsträcktes promenaden utom tullarna, och någon enda
gång — men mycket sällan — hände det då, att
man vandrade arm i arm.
Det var en oskadlig kärlek. Ty båda
parterna visste af, att det bara var för ro skull, och
ingendera inbillade sig, att det skulle räcka för
lifvet. Naiviteten saknades i betänklig mån vid
detta slags flirtation.
Men Klas var äfven en stor jägare, och fast
jagten merendels ej gälde annat än skator, kråkor,
ekorrar, snöskator, ugglor och skrikor, och fast
man understundom i trots af »föreningarna för
småfåglars skydd» i nödfall förföll till att knäppa
på starar och bofinkar, så fylde dock den ädla
jagten deras sinnen med en stolt lycka, och Erik
skulle vara med, fast han sällan sköt ett skott
som träffade. Men det var så härligt när man
kom ut om vårmårnarna och luften lyste klar vid
den uppgående solens strålar. Och härligt var
det också, när man gått sig trött i äng och skog,
att taga fram matsäcken och äta. Agg och korf
och smörgås och pannkakor.
På dessa utflykter hade de ännu en tredje
sälskapsbroder, som hette Kalle. Kalle var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
