Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
VIII.
Ein Mädchen oder Weibchen
wünscht Papageno sich . . .
När Grane blef ensam, gick han först med
snabba steg hemåt. Men när han kom till början
af S:t Eriks gränd, vände han om och gick med
långsamma, litet släpande steg nedåt Dombron.
Där stannade han och såg en stund nedåt Agatorna.
Så gjorde han raskt halft om och gick hastigt
nedåt östra Agatan.
Hans pulsar slogo snabbt, och han hörde
hjärtat bulta tvärt igenom öfverrocken. Hans hjärna
arbetade feberaktigt, och fastän hans blod sjöd
inom honom, så att ban kände en matt, vällustig
domning ända ned i sina vådor, så ansträngde
sig dock hans hjärna med de mest sammansatta
tankeexperiment, hvilka alla rörde sig omkring den
sak, som för ögonblicket tycktes som hans vara
eller icke-vara. Han uttänkte hela teorier,
skarpsinniga och hårfina, för och emot, fram och tillbaka.
Ena ögonblicket var hans tankegång asketisk som
hos en munk i någon af medeltidens helgonlegender,
än sväfvade hans tankar ut i ett system af
sedeslöshet, en sanskyldig köttets triumferande fest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
