- Project Runeberg -  Erik Grane. Uppsala-roman /
254

(1897) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•254

jämförde våra förhållanden med utlandets. Han
visste med sig, att han åtminstone inte var ung.

Emellertid skref han nu på sin afhandling, då
han hörde en ceremoniel knackning på dörren.

Han gick genast och öppnade.

— Nej, se god dag. Välkommen. Var så
god och stig in.

Det var Norström, som nu blifvit filosofie
kandidat. Han såg lika välvårdad ut som altid, ett
par mustascher och två korta polissonger uppe
Under öronen visade verlden, att han inträdt i
mannaåldern. Han umgicks ganska intimt med
Randers, men hörde till en annan krets än den, i
hvilken Grane och Randers träffades.

Han såg litet nervös ut och hälsade med sitt
vanliga stereotypa leende, som efteråt lemnade
ansigtet aldeles oförändradt.

Norström tog en cigarr, som den andre bjöd
honom, och sade obesväradt:

— Jag kommer för att bedja dig om en tjänst.

Randers böjde sig leende emot honom:

— Det skall bli mig ett nöje.

Norström såg på cigarren, liksom för att
undersöka, om den brände jämt:

— Kan du låna mig två hundra kronor
på en månad?

— Ja, min kära vän. Hur snart behöfver
du dem?

— Om jag kunde få dem i morgon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/erikgrane/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free