- Project Runeberg -  Erik Grane. Uppsala-roman /
269

(1897) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framför alt bör akta sig, så att det inte kommer
att se grönt ut.

Anker ryckte till och blef blossande röd. Det
syntes, att han var nära att bryta ut. Men han
beherskade sig.

— Vi få således inte räkna på dig? sade han
till Grane, fortfarande utan att se på Randers.

-—- Jag vill åtminstone inte lofva något.

Anker satt en stund till. Så reste han sig
upp. Hatten höll han fortfarande i handen.

— Ja, sade han, jag skall väl gå vidare då.

Han tog farväl af Grane, skakade flyktigt hand

med Randers, utan att se på honom, och gick.

— Du gjorde förbaskadt rätt i, att du sade
nej, yttrade Randers.

— Ja, jag vet inte.

Grane tyckte inte riktigt om berömmet. Han
kände sig så främmande för Randers. En stark
misstämning grep honom.

— Jag har just kommit för att tala om för
dig, att jag kommer att skrifva i någon af
tidningarna om den här saken, sade Randers till sist.

— Tänker du det? sade Grane förbluffad. För
eller emot?

— Ja, du ska få se, hur det blir. Jag
kommer att taga saken på mitt särskilda sätt.

* *
*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/erikgrane/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free