Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30?
känsla kommer sig af sorgen, eller helt enkelt
däraf, att något händt, som ryckt upp mig till
medvetande af, att jag ej längre får motståndslöst
rulla ned för lifvets utförsbackar.
Men du skall hafva tack, för hvad du varit
för mig under dessa år. Gud skall veta, att jag,
om så skall vara, lemnar Upsala utan saknad. Ty
jag känner, att jag gör det nu. Jag kommer
aldrig tillbaka. Det har varit mitt största fel,
att jag ej gjort det långt före detta. Ty det fins
ingenting värre än att gå sysslolös midt uppe i ett
lif, som man hatar. Det är möjligen mitt eget fel.
Men jag kan ej lefva i Upsala. Och vet du
hvarför? Jo, det värsta är, att man tappar sin
ungdom här. Och min ungdom vill jag behålla, så
länge mitt lif varar. Ty är den slut, hvad lia vi
då kvar? Lifvet är kort, och hvad som kommer
efter, det vet ingen.
Du skall icke tro, att denna tanke är ny tör
mig. Den har grott hos mig länge, länge. Den
är icke född af en torr reflexion. Den har växt
upp inom mig och växt till ett beslut. Och
motiven finner du i hela mitt lif, i mina forcerade nöjen,
i min irritation, i mitt galna försök att omvända
den där flickan, i min ohåg för att studera, i
min ifver för religionsfrihetsfrågan och — i en
sak till. T3’ när man är ung och lefnadsfrisk,
kan man till en tid känna det som en hälsa,
detta lif med lösa kvinnor. Men nu är det för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
