Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•308
mig blott en ytterligare plåga. Jag kan icke bli
det lifvet kvitt, ocb jag står inte tit att lefva det.
Hvad jag behöfver, är ett arbete, som ger mig
intresse för att lefva, en lugn verksamhet, som lär
mig att älska lifvet, hvilket är det samma som
att lefva. Jag skulle kunna taga hvad som hälst,
tror jag, hällre än att gå bär ocb »mogna» i en
fyra, fem års tid, innan jag tar examen. T}’ det
är ju så, man här i sta’n säger, när man vill
bemantla, att man på ett fint vis slår dank.
Jag är 25 år nu ocb har således i rundt tal
räknadt lefvat halfva mitt lif. Den andra hälften
vill jag gärna använda bättre än den första.
Farväl med dig. Och tack.
Grane.»
En halftimme senare satt Grane i vaggonen
och hörde, hur konduktören slog igen kupédörren
om honom. Han stack ut hufvudet genom fönstret
och såg på staden, medan tåget långsamt rullade
ut från perrongen.
Öfver bygnaderna syntes taket på Karolina,
och högt uppe på backen låg slottet och lyste rödt
i morgonsolens glans. Solstrålar blänkte på
domkyrkotornens svarta hufvar, och mellan de små
bygnaderna lyste trädgårdarna grönt.
Tåget kom längre ut.
Nu såg ban Flustret. Han såg de gröna
sofforna och de hvita borden, dammen, där svanarna
brukade glida fram och tillbaka, den långa pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
