Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Om de första stridigheterna mellan Birger och hans bröder och om Törgils död (åren 1302—1306)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och åtminstone till det yttre uppehöllo vänskapliga
förbindelser med konungen och marsken. Sanna
förhållandet är säkerligen det, att hertigarna, i stället
för att blifva drifna i landsflykt, egenvilligt brutit
sitt i Aranäs gifna löfte och farit ur landet för att
med utländsk hjälp skaffa sig mera makt.
Men hvad skola vi då tro om krönikans
utförliga redogörelse för det andra mötet, det på
Visingsö, mellan konungen och hans bröder? Skulle
hela denna detaljerade berättelse med det långa
anklagelsetalet vara ren dikt? Det behöfva vi icke
antaga; ty, med afräkning af Birgers hot och
fredlöshetsförklaringen, kan det öfriga till största delen
vara sant.
Särskild uppmärksamhet böra vi egna åt
anklagelsetalet. Vår författare meddelar ibland i direkt
anföring tämligen långa yttranden af de historiska
personerna — han följer därvid en episk-historisk
tradition från uråldriga tider. Vi hafva förut gjort
bekantskap med det tal, hertig Magnus skulle ha
hållit till sin fångne broder, konung Valdemar,[1] och
nyss fingo vi höra det långa anförande, i hvilket
Törgils Knutsson bad om tillstånd att nedlägga
riksföreståndarskapet och återgå till privatlifvet.
Intetdera talet kan göra anspråk på att vara fullt
historiskt i den meddelade formen, om ock det senare
kan vara grundadt på några af de vid tillfället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
