Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Krönikans ålder, uppkomst och författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i dialogen gör af tilltalsorden; han låter nämligen
de talande använda pluralen I, så snart en formell
artighet är på sin plats, men singularen du för att
uttrycka förtrolighet, nedlåtenhet, sinnesrörelse eller
råhet.
Det är alltså ögonskenligt, att författaren själf
tillhört de ridderliga kretsarna. Men i hvilken
egenskap har han väl gjort det?
Att han varit en s. k. lekare eller spelman, som
plägat vara med i hertig Eriks hird, är den
förmodan, litteraturhistorikern professor Schück
nyligen framkastat. Men denna förmodan kan
knappast vinna något stöd i krönikan. Författaren
omtalar ofta »lekare», men alltid på ett sätt, som gör
osannolikt, att han själf tillhört deras klass. Skall
han skildra en lysande fest, så säger han vanligen,
att lekarena fingo präktiga gåfvor. Men någon
medkänsla eller aktning för dem röjer han icke;
stundom begagnar han om dem ett lågtyskt ord,
som betyder »tiggare». Ej heller visar han någon
närmare bekantskap med deras prestationer. Icke
en enda gång omtalar han, att det eller det poemet
föredragits vid någon fest. Men ett par gånger
säger han, att spelmännen tillställde ett fasligt
oväsen. Hade »lekarena» och »spelmännen» varit
författarens yrkesbröder, så skulle han svårligen hafva
behandlat dem på detta öfvermodiga och oförstående
sätt.
Helt annorlunda är vår författares uppfattning
af militära saker. Där visar han sig ej blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
