- Project Runeberg -  Elias Sehlstedts Sånger och Visor /
15

(1893) [MARC] [MARC] Author: Elias Sehlstedt With: Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömans-Visa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


<biSjömans-Visa</bi
Sjömans-Visa

Och far min, salig, han var en skeppare, han, han,
Han var, besitta, den axelbredaste man, man.
Han gick i tröja, och kalfskinnshandskar han hade,
Och ganska ofta han vid mitt öra dem lade.

Jag var då pojke och lätt matros uppå skutan,
Utkik på toppen liksom pass-opp i kajutan.
Jag sof på däcket och ankartåget var kojen,
Och focken täcket, och hufvudgärd ankarbojen.

Till sjös får man just ej vara klen, då det gäller,
Och far min var just ej bland de blöta, han heller.
Då stormen hven, så det blåste tvärs genom kroppen,
Då föll det gubben just in att se mig på toppen.

På gubbens lynne vardt man just aldrig bedragen.
I soluppgången jag tog mitt märke för dagen:
Då jag i trappan och kajutdörrn hörde smällen,
Då var jag säker att daggen föll innan qvällen.

Men blåste vinden, så skummet yrde kring bogen,
Och vägen plöjdes liksom en fåra för plogen,
Då tog han snuggan, och helt förnöjsam till sinnes,
Han satt och talte rätt mången strof, som jag minnes:



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:05:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/esesaovi/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free