Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sång på en Gotlands-jakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det rör sig, det hvimlar i skogens bryn,
Gevären blixtra mot dagen.
Tegnér.
Det rör sig, det hvimlar vid hafvets bryn,
Och böljorna blixtra mot dagen,
Och stormen rullar och rifver i skyn
Och växer och växer så barsk i syn’
Och sjögång jag känner i magen l
Ett oblidt öde mig förelagt
Till Stockholm att gå med en Gotlands-jakt.
Och värre ej jagas björnen i nord
Än skutan af stormen och vågen.
Som ryss och polack slåss himmel och jord,
Min Gud! hvilken dumhet att gå ombord
Att kastas bland hvinande tågen!
Renons skall den vara på vett och takt,
Som ger sig till sjös på en Gotlands-jakt.
Jag känner jag blir om öronen het,
Då skutan i böljorna gräfver.
Är detta väder för en poet?
Kapten tar en knaber — ja kör för det!
Kanhända att qvalen det häfver.
Och regnet smattrar och haglet slår takt
På däck och kabyss på vår Gotlands-jakt.
Ej vågar sig ut en endaste mås —
Jag aldrig sett värre till sunnan!
Och skutan läker: jag tror vi förgås,
»Ja om vi ej orka pumpa, förstås,
Med lifvet vi komma ej unnan».
Och bäst som ordet af skepparn var sagdt,
Vi stötte på grund med vår Gotlands-jakt.
Och alla vi trodde alt sjön var slut,
Men skutan hon hoppade öfver
Och lemnade skär och bankar bakut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
