Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
TRETTONDE KAPITLET.
Som något ganska märkvärdigt bör nämnas, att
Han-serak, en västgrönländsk infödd kateket, som följde med
kapten Holm- på hans resa längs ostkusten, skref i sin
på eskimåiska förda dagbok om angmagsalikernas tro på
själen, att »en människa har många själar. De första
bo i struphufvudet och människans vänstra sida och äro
små, små människor, ungefär så stora som sparfvar. De
andra själarna bo i andra kroppsdelar och äro så stora
som en fingerled. Borttages en af dem, blir motsvarande
kroppsdel sjuk.»1 Huruvida det har varit en bland
eskimåerna allmänt utbredd tro, framgår icke af de andra
berättelserna.
Själen är alldeles själfständig och kan således lämna
kroppen för längre eller kortare tid. Detta gör den hvarje
natt, när de i sina lifliga drömmar äro på jakt och
förlustelser, o. s. v. Själen kunde t. ex. också vara kvar
hemma, då de voro på resa, hvilken uppfattning Cranz
tolkar som beroende på hemlängtan. Den kan också
förloras eller genom häxeri stjälas ifrån en. Då blir
mänskan sjuk och måste låta en angekok fara och hämta
igen den. Men om den emellertid förolyckats, t. ex.
blifvit uppäten af en annan angekoks tornarssuk, måste
man dö. En angekok kunde likväl också skaffa en
ny själ eller byta bort en sjuk själ mot en frisk, som
han enligt Cranz t. ex; kunde ta från en hare, ren, fågel
eller ett litet barn.
Det märkvärdigaste är, att själen icke allenast kunde
förloras hel och hållen, utan man kunde också mista
stycken af den, och då måste angekokerna komma och
lappa ihop den.
Till dessa människans två delar kommer bland
grön-ländarne på ostkusten enligt Holm2 ännu en tredje del:
1 Se Holm: Med. om Grønl. häft, 10, sid. 112, anm.
2 Med. om Grønl., häfte 10, sid. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
