Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet. Skandinavisk skön konst och Amalia Lindegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
hans »haugianer». Denna målning, som nu tillhör
galleriet i Christiania, förskaffade honom akademiens
i Berlin största guldmedalj och utnämnande till
dess ledamot. Den föreställer anhängare af den
märkvärdige bonden Hans Nielsen Haugis sekt, som
hålla gudstjenst i en stuga. Genom en öppning på
taket och liksom kommande från himlen, faller dagen
på den lilla församlingen. Den unge, af Guds anda
inspirerade predikanten, står på en stol i midten, med
bibeln i sin hand och med ett uttryck af brinnande
tro öfver sitt milda, vackra ansigte. Och såväl
gamla som medelålders män, såväl qvinnor som barn
upphemta begärligt hvartenda ord från hans läppar;
några allvarligt begrundande hvad han talar, andra
betraktande honom med en undran, en hänförelse, som
om de i honom tyckte sig skåda sin gudomlige Mästare.
En viss karakter af melankoli hvilar öfver denna
liksom öfver alla Tidemands taflor, och med rätta, ty
sådan är andan i det lif som han på duken framställer.
Ehuru mycket öfverensstämmande med svenska läsarne,
få ej haugianerna förblandas med dem.
Sektens stiftare föddes på sin fars hemman Hauge i
Tune församling, år 1771. Vid tjugufyra års ålder
ansåg han sig vara af Gud kallad att förkunna Hans
ord, till motarbetande af den otro som då blifvit
rådande. Och lik en ny Johannes Döpare, började han
vandra omkring i landet, uppmanade till bättring och
förklarade att yttersta domen vore i annalkande. Han
begaf sig äfven till Danmark och Köpenhamn, der han
mötte starkt motstånd.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
