Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Fortsättning om Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
gröna träd ljufligt och nära intill var en grön plats,
der vi sett barnen hoppa omkring som muntra lam. Nu
sutto de deremot i skolsalen, stilla och qvästa, samt
helt förvirrade genom åsynen af alla de främmande.
Troligtvis var denna en fast skola, till hvilken
några af barnen dock hade att gå en half mil,
eller mera. Annars händer det ofta i detta, sparsamt
befolkade land, att ambulatoriska skolmästare vandra
omkring i bygden och uppehålla sig en eller två
månader på hvart ställe. Man kan icke gerna tänka sig
en anspråkslösare method att meddela undervisning,
och underligt synes det mig att barnen kunna behålla
något i minnet, med de långa uppehåll som naturligtvis
måste uppstå.
Efter några minuter sutto vi åter i våra vagnar och
åkte tillbaka. Närmare staden växte träd vid kanten
af vägen och ängarne lyste som guld af smörblomster
och Tussilago.
Axel C., som åkte i vår vagn, roade oss med en
beskrifning om ett studentmöte i Köpenhamn för två
eller tre år sedan, då de svenska ynglin-garne
af sina danska fränder blefvo emottagna såsom
bröder. Besöket har sedan blifvit besvaradt genom
ett af Köpenhamns studenter i Stockholm, der de
båda ländernas studentcorpser gingo arm i arm på
gatorna. Danska och svenska språkens slägt-skåp,
men äfven skiljaktighet, framkallade ett komiskt
resultat. Språkens likhet gjorde de unga männen
säkra på att de med lätthet skulle kunna samtala,
men då det kom dertill, bestod konversa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
