Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som vid vissa tillfällen är nödvändig, och ryttaren gör dagliga runder
för att tillse att inga löpa bort och att bortdrifva fremmande boskap.
Det inses lätt, att allt detta är ett ganska mödosamt arbete, som
fordrar en härdad kropp, skarp syn, mycken lokalkännedom och
bekantskap med kreaturens vanor, hvarföre endast få inflyttade utlänningar
dermed sysselsätta sig. Bland landtboerna finnas de, som riktigt
studerat konsten att uppspåra bortlupna kreaturshjordar[1], och de
berättelser, man hör om dessa menniskors förmåga att drifva på spår, låta
högst otroliga, men måste vara sanna. De skola finnas, som inom
en yta af flera hundrade qvadratmil känna hvarje bäck, kulle, kärr,
betydligare träd eller busksnår, med ett ord hvarje lokalförhållande,
och vi hafva sett uppgifvet att diktatorn Rosas skall blott på gräsets
utseende och smak kunna säga i hvilken trakt af landet söder ut i
provinsen Buenos Ayres han befinner sig.
En gång om året hopdrifves all boskap på egendomen för att
öfverräknas och märkas, och dervid uttages det antal, som skall
försäljas. Man anser att på en väl skött egendom omkring en tredjedel af
hela antalet kan årligen afyttras eller slagtas, utan att för framtiden
medföra minskning i tillgången. Men under oroliga tider händer det
att nästan allt drifves till staden, för att ej af fienden bortröfvas, och
sådant har stundom i vissa trakter så godt som utrotat boskapen, men
då den ostörd får fortplanta sig, ökas den så hastigt, att blott få år
behöfts för att återföra öfverflöd derpå. Den starka och långvariga
torka, som temligen periodiskt säges återkomma, har flera gånger
åstadkommit förfärliga härjningar bland hjordarne. Allt gräs förtorkar då
naturligtvis, och kreaturen dels svälta och törsta till döds på den
egendom de tillhöra, dels löpa derifrån, sökande vatten och föda, blanda
sig tillsammans i ofantliga skaror och kunna ej mera fås reda på.
Aren 1827—30 skall en sådan torkperiod inträffat, under hvilken
provinsen Buenos Ayres skall hafva mistat öfver en million kreatur.
Hästar och hornboskap skola då i stora skaror omkommit på stränderna
af Paraná-floden, dit de rusat att dricka, men nedsjunkit i dyn,
derifrån de, utmattade af svält, ej kunnat arbeta sig lösa, förrän de
nedtrampats af de efterföljande. Hela provinsen förvandlades till ett
dammande fält, råmärken mellan egor öfverhöljdes af drifvor af sand, och
regeringen måste tillsätta en serskild kommitté, för att så väl utreda
dessa, som ur de sammanblandade kreaturshoparne afskilja de olika
egendomarnes tillhörighet[2].
Utom hornboskap slagtas årligen ett stort antal ston. Sådana
begagnas aldrig, eller endast i högsta nödfall, till ridhästar, och man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
