Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frösslind, Christina Elisabeth - Frösslind, Emelie Sophie - Fundin, Wilhelmina Christina - Fägerplan, Axel Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gon hafva blifvit öfverträffad; särskildt I
må härefter framhållas hennes: Antigone
i "Oedip", Doristella i "Griselda", Anna
i "Friskytten", Zerlina i "Don Juan",
Cherubin i "Figaros bröllop" och
Fan-ehon i "Fanchon eller lyrspelerskan".
Bland uteslutande talroller kunna såsom
hennes tacksammaste nämnas: Louise i
"Louise och Walborn" samt Madame
Pinchon i "Passionen och förnuftet". I
roller sådana som de nu anförda har fru
Frösslind företrädesvis prisats för
originalitet i uppfattning jemte en fin liffull
nyansering. Yäl skall hennes sångstämma
ej hafva varit mycket omfattande eller
voluminös, men i stället hänförande ljuf
och melodisk, och talorganet egde äfven
smekande välljud. "I fru F:s sång, som
i hennes spel", skrifver Nils Arfvidsson
i månadsskriften "Nu", juli-häftet 1877,
"fanns ingenting konstladt, intet
effekt-sökeri, men effekt-stålen var hon känd
att säga såsom ingen. Natur och
naivitet har ingen af våra sceniska
konstnärer egt i högre grad än hon, ingen mera
ömhet och innerlighet i känslans uttryck,
mera sprittande qvickhet och godlynt
intagande skälmaktighet i komiska
partier. Tragiskt djup, glödande passion lågo
deremot icke inom omfånget af hennes
konstnärskap". Koloratursångeti med
dess effekter låg henne likaledes emot.
När derför denna sångart efter hand
kom till väldet, när Mehul-Isouard såväl
som Iffland-Kotzebue aflägsnades från
scenen och det vildt passionerade eller
praktullt lysande blef smakens lösen, då
undanträngdes småningom
Cendrillon-Frösslind.
Hon dog hos en dotter (se nästföljande)
i Göteborg den 24 oktober 1861.
Frösslind, Emelie Sophie,
skådespelerska, den föregåendes dotter, född i
Stockholm den 2 sept. 1823. Hon var
under åren 1846—53 engagerad hos
Torss-low vid d. v. Mindre teatern i Stock- j
holm, bland hvars mera framstående su-;
jetter på fruntimmerssidan hon räknades.
Begåfvad med ett anslående utseende,
var hon också under dessa år en af
publikens gunstlingar. Af de större roller
hon utförde må nämnas; Markisinnan
Pompadour i "Markisinnan de Villette",.
Grefvinnan Camperiali i "Klostret Castro",
Grefvinnan Fersen i "Fyra år af Gustaf
III:s regering", Goneril i "Kung Lear",
Sara i "Arfvingen eller De tre röde
männen" och Dorine i "Tartuffe". — Ar
1853 lemnade hon scenen och gifte
sig-året derpå med L. P. Haglund (numera
egare till Hotel Göta Källare och
Haglunds hotel) i Göteborg.
Fundin, Wilhelmina Christina,
operasångerska, föddes i Stockholm den 12
juli 1819 (dotter af kantorn i k.
Slottskapellet Carl Axel Fundin och Christina
Margaretha Wikström). Antagen till
elev vid k. teatern redan vid 13 års
ålder, erhöll Wilhelmina Fundin
engage-ment som aktris och operasångerska vid
k. lyriska scenen 1841. Hennes
verksamhet fortgick der utan afbrott till 1871,
då hon den 3 juni, som Lady Pamela i
"Fra Diavolo", å ett recettspektakel tog
för alltid farväl af den scen, hvilken hon
i närmare fyra årtionden tillhört.
Sin begåfning* hade hon härvid haft
tillfälle att pröfva i många och skilda
partier, hvarom hennes vidlyftiga
repertoarförteckning nogsamt bär vitne. Bland
hennes mera framstående uppgifter
derur må vi anteckna: Nattens droltning i
"Trollflöjten", Anna i "Hvita Frun’V
Adalgisa i "Norma", Katharina i
"Kronjuvelerna", Leonora i "Stradella",
Isabella i "Robert" m. fl.
Varmt intresse för sin konst, ett redbart
sträfvande, ett intagande och behagligt
yttre, en älskvärd personlighet och ett
blygsamt underskattande af egen förmåga,
voro de erkännansvärda egenskaper som
karakteriserat Wilhelmina Fundin, vid
hvars namn för öfrigt är förbundet
minnet af vår operas storhetstid, med
andraord Jenny Linds dagar.
Fägerplan, Axel Johan,
porträttmålare, föddes i Vestergötland 1788 och
blef elev vid Konstakademien samt
eröfrade 1824 akademiens guldmedalj, hvarpå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
