- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
182

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grosch, Christian Heinrich - Grosch, Henrik August - Groth, Georg Wilhelm Arnold - Grützmacher, FOR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skildt bör nämnas att han, efter egna,
af den berömde Schinkel reviderade
teckningar, uppförde de nya
universitetsbygnaderna (1841—1853). Dessutom har han
lemnat teckningar till en stor mängd
bygnader i andra norska städer, i synnerhet
till kyrkor. Groschs betydande talang
fick aldrig under de i hans tid rådande
små förhållandena i Norge utveckla sig
så som den hade förtjenat, och voro än
några af hans byggnader som följd häraf
mindre lyckade, höra dock andra af hans
verk till Kristianias mest monumentala
prydnader.

Grosch, Henrik August, norsk
kopparstickare, föddes i Lybeck 1763, dog i
Kristiania 1843. I sin ungdom besökte
han konstakademien i Köpenhamn (år
1782) och lärde i Lybeck att känna
Carstens. som utöfvade mycket inflytande
på hans utveckling. Ett vittnesbörd om
deras förtrogna vänskapsförhållanden är
den intressanta samlingan af hand
teckningar från Carstens hand, som af G:s
efterlefvande blifvit skänkt till Kristiania
kopparstickssamling. Just genom dessa
teckningar synes Groschs yngre vän
Thorvaldsen hafva erhållit sitt första intryck
af Carstens konst, hvilket sedermera blef
af så stor betydelse för den berömde
bildhuggarens utveckling. Efter att 1793 ha
vunnit den mindre sifvermedaljen vid
akademien i Köpenhamn, började han
att utställa sina taflor: landskap,
aqvareller och kopparstick, liksom han också
målade i olja. Då han skulle smycka
några rum på Kristiansborgs slott med
norska landskap, begaf han sig 1810 till
Norge och uppgjorde här planen till att
utgifva ett stort kopparsticksarbete öfver
Norge, hvilket emellertid aldrig blef
utfördt. 1812 bosatte han sig i denna
afsigt på Frederikshald, hvarifrån han 1816
kallades till Kristiania för att sticka den
norska bankens s. k. diskontsedlar och
sedermera de egentliga
papperspenningarne. Under senare år stack han en
hel del porträtt och norska prospekter
samt målade en del landskap i olja.
1818 var han med om att upprätta den
norska rit- och konstskolan i Kristiania,
vid hvilken han verkade som lärare till
1840.

Groth, Georg Wilhelm Arnold,
dansk landskapsmålare, är född i
Köpenhamn den 9 mars 1842. Från 1861—67
var han elev af konstakademien, men
afbröt likväl 1864 sina studier der, för att
deltaga i andra slesvigska kriget såsom
frivillig; under 1866 började han att
utställa, reste sedermera flere gånger i
utlandet och blef särskildt i Paris
påverkad af den moderna utländska konsten.
Hans "Hedparti med mosse" tillhör
tafvelsamlingen på Kristiansborg.

Grützmacher, Friedrich Wilhelm
Ludvig
, en af nutidens utmärktaste
violoncellister, född i Dessau den 1 mars
1832. Haus fader, som var ledamot af
hofkapellet, gaf honom den första
undervisningen i musik, och då gossen visade
de mest afgjorda anlag för
violoncellspelning, öfverlemnades’ hans
musikaliska uppfostran åt den skicklige
violon-cellisten Karl Drechsler, under hvars
ledning han gjorde så hastiga framsteg
att han redan vid åtta års ålder med stort
bifall kunde uppträda offentligt.
Samtidigt studerade han kontrapunkt för Fried.
Schneider, och tillegnade sig hos denne
aktningsvärde mästare detta allvar i
karakteren som sedermera utmärker
Grützmachers verksamhet. Han kom till
Leipzig 1848, der han till en början hade »en
mycket anspråkslös anställning i en
mindre orkester. Konsertmästaren Davids
skarpa blick upptäckte dock inom kort
Grätzmachers stora begåfning och
skaffade honom tillfälle att på en
Gewandhaus-konsert få uppträda som
konsertspelare, och nu väf vägen banad till ära
och framgångar. Med outtröttlig flit
öfvade Griitzmacher sin talang, så att han
redan året derpå kunde efterträda
Cossmann som förste violoncellist och solist
vid Gewandhauskonserterna samt som
lärare vid Leipzigs konservatorium. I
denna dubbla egenskap verkade han med
stor ifver och berömvärdaste nit till dess
han 1860 kallades genom Julius Eietz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:44:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free