Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulle, Axel Henrik - Kulle, Nils Jakob - Kumlien, Axel Fritiof - Kumlien, Knut Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för flera år ned i Dusseldorf, hvarifrån
han sedan, efter att ha fått ett
stipendium från hemlandet, flyttade till Paris,
der han uppehöll sig till sommaren 1883,
då han återvände till Sverige.
I likhet med sin äldre broder, Jakob
Kulle, slog han sig på att måla skånska
folklifsbilder och typer från hemtrakten.
Dusseldorfskolans teknik tycktes lämpa
sig förträffligt för hans skaplynne och
han utbildade sig också efter denna
skolas regler utan att likväl fastna i något
osundt manér. Den kända tafla,
"Kyrkoråd i Skåne", som han hemsände från
den tyska konststaden och som inköptes
af nationalmuseet, der den utgör en af
de mest populära dukarna inom svenska
afdelningen, visar hans talang i dess allra
bästa dager. Taflan är friskt och på
samma gång omsorgsfullt målad, accesáoirer,
kläder o. d. rent af utmärkt. Kulles
flyttning till Paris betecknar en stark’
brytning i hans konstnärsskap. Han
tycktes då med ens ha kastat den
tekniska färdighet, han vunnit i Dusseldorf,
öfver bord för att tillegna sig de yngre
pariserkonstnärernas framställningssätt.
Då han öfvervunnit de första
svårigheterna, vunno också hans taflor i värde,
ehuru han ännu knapt kan anses så
hemmastadd med den franska tekniken
som med den tyska, hvilken
otvifvelaktigt passade bättre för hans begåfning.
Hans färg har emellertid på de sista åren
vunnit betydligt i klarhet och ljus. En
egendomlig penselformig med våta
saftiga drag ger hans senare taflor ett
ganska originelt utseende.
Bland Kulles taflor märkas förutom
"Kyrkorådet" flere motiv ur bondelifvet,
— såsom "En fnurra på tråden" — och
genreartade ämnen ur medelklassens lif
såsom "Telegrammet" och "Den
förlorade sonen" i modern drägt, sistnämda
tafla utstäld på parisersalongen 1883 och
utgörande målarens mest genomarbetade
arbete från hans parisertid.
Kulle, Nils Jakob, genremålare, född
i Lund den 6 juli 1888, egnade sig
åt guldsmedyrket, i hvilket han arbetade
som lärling och gesäll, dels i sin
födelsestad dels i Stockholm anda tills 1867,
då han begynte uteslutande studera
konsten, såsom elev vid konstakademien. Med
året 1871, då han sålde sin första tafla
åt konstföreningen, kan hans
konstnärsbana anses öppnad; och sedan dess har
han flitigt målat scener ur den skånska
allmogens lif, utmärkta genom troget
återgifvande af typer, drägter och bisaker
samt vanligen äfven genom en nätt och
med folklynnet öfverensstämmande
handling. En och annan svaghet i teckning
och framställning har K. småningom
förstått att bortarbeta, och tillika har han
med fullkomlig ärlighet slutit sig till
naturstudierna och sökt framför allt
omedelbarhet och manerfrihet i sin konst.
K. var hösten 1881, jemte amanuensen
Eichhorn, förordnad att inventera statens
konstsamlingar och öfver förrättningen
afgifva berättelse; 1882 kallades han till
agréé af konstakademien. Bland hans
ej få taflor kunna såsom de vigtigaste
anses: "Hos kloka gumman "(1872)
"Dagen efter gillet" (1877), "Goda
underrättelser" (1881), "Snöskottning" (1883) m. fl.
Kumlien, Axel Fritiof, arkitekt, född
1833, genomgick Chalmerska slöjdskolan
i Göteborg och kom sedan till
bygnadsskolan i Holgminder (Braunschweig), utom
dess har han några år idkat fria studier
mest i Tyskland. Ankom till Stockholm
1859, erhöll här anställning vid statens
jernvägars arkitektkontor, en befattning
som han innehade till 1873, hvarjemte
han under denna tid alltjemt utförde
arbeten åt enskilda. K. har bland annat
lemnat ritningen till Gr^nd Hotel och
Jernkontorets hus i Stockholm, villan
"Täcka udden" å Djurgården samt Stora
Torpet vid* Göteborg och Rydboholm i
Vestergötland. 1872 ingick . han bolag
med sin nedannämde bror; hvad de
gemensamt utfört, finnes under
honomför-tecknadt.
Kumlien, Knut Hjalmar, arkitekt,
broder till föregående, föddes 1837,
genomgick samma kurser som denne och
särskildt dem i Tyskland samtidigt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
