Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundgren, Egron Sellif - Lundholm, C. M. - Lundmark, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidigare målningar kunna, utom de ofvan I
nämda, anföras: ’’Hercules’ himmelsfärd",
"Eva vid Abels lik", "Rebecka vid
brunnen", "Gustaf Adolfs intåg i Augsburg"
m. fl.
Lundholm, C. M., violinist, född i
Stockholm omkr. 1780. Hans redan tidigt
framträdande musikaliska anlag
utvecklades under Du Puys ledning, som blef
hans lärare å violin. Omkring 1806
vistades L. i Upsala, der han tillsammans
med Haeffner, Geijer m.. fl. ofta gjorde
musik på små soaréer hos Bernh, von
Beskow och dennes broder. "L. var
redan då" — säger v. B. — "en berömd
violinspelare’’* Vi träffa derefter L. i
Göteborg, men bekantskapen med en af
Baillots kompositioner, hvilken föll i hans
händer, förmådde honom att, ehuru han
då var 27 år gammal och redan en
uppburen virtuos, begifva sig till Paris,
för att vid dervarande konservatorium
under den berömde Baillot vinna
ytterligare utbildning. Här uppehöll han sig
under två år, studerande med jernflit.
I Paris fick han tillfälle att höra och stifta
bekantskap med den tidens ypperste
musici: Cherubini, Kreutzer, Habeneck m.
fl. Återkommen till fäderneslandet,
begaf han sig snart till Bergen i Norge,
der han stannade i sju år. Det var
under denna tid han lemnade information
åt den unge sedermera verldsberömde
Ole Bull, hvars genialiska, fantastiska
riktning L:s strängt professorsmessiga
undervisningsmetod dock icke kunde
undertrycka. (Att Bull emellertid förstod
att värdera denna undervisning, visar
sig af hvad han sedermera under besök i
Sverige yttrade, nämligen, att L. var "en
utmärkt instruktör".) Det var vid nämda
tid som en för L. ganska
karakteriserande liten episod inträffade. Ständigt
sysslande med forskningar i viol inspelets
mekanik, för hvilken han aldrig tycktes
finna någon gräns, trodde han sig en dag
ha funnit ett medel att förlänga venstra
handens fingrar, hvarigenom han lättare
kunde besegra en del af de kolossala
svårigheter, med hvilka han sysselsatte sig.
Medlet bestod helt enkelt i att —
uppskära de mellan fingrarne befintliga
delarne af skinnet. Följden kan man lätt
föreställa sig. Häftig blödning inträffade,
och då alla försök att stilla dessa
misslyckades, tillkallades läkare, som
allvarsamt varnade L. för slika lifsfarliga
experiment. Omkring 1829 uppträdde
Lundholm i Stockholm, derifrån han ett par
år senare stälde färden till Lund. Här
stannade han i några år och gaf
lyftning åt akademiska kapellet, hvars chef
han i sjelfva verket då blef.
Instrumentalmusiken i landets andra
universitetsstad lär sällan stått så högt som under
L:s tid. Sedermera blef Jönköping L:s
egentliga stamhåll. Likväl gjorde’han
ofta stundom årslånga utflykter till
åtskilliga delar af landet, der han gaf
musiklektioner, förnämligast å piano. Af
medellösa elever kunde han aldrig
förmås att fordra någon ersättning.
Glädjen öfver deras framsteg var hans enda
belöning. — L. utmärkte sig mindre
som solist än som qvartett- och
orkesterspelare. Mozarts och Haydns qvartetter,
som han hört utföras af verldens
musikaliska notabiliteter, kände han så väl,
att den minsta detalj i mellanstämmorna
af mången qvartett var honom bekant.
Hans förmåga som instruktör var mycket
stor. Ännu efter fylda 70 år arbetade L.
regelbundet med sina öfningar och trodde
sig göra framsteg i konsten. Denna hos
musikaliska veteraner icke så sällsynta
villa bidrog att uppehålla hans
spänstighet. Men nog märkte åhöraren att
konstnärens öra icke mer var detsamma som
förr. Äfven fingrarne ville ej visa
samma lydnad som under de kraftfulla
dagarne. Ungdomens värma och entusiasm
bibehöll han likväl länge. Han dog på
Ousbyholm hösten 1860, der han två år
förut slagit sig ned, utblottad på allt,
sedan han i Norge förlorat hela sitt
hopsparade kapital, omkring 27,000 kr., som
han utan säkerhet placerat hos en vän.
Lundmark, 1) Anders, renovatör, var
född i Södermanland 1774 och kom som.
ung till Stockholm för att studera konsten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
