Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orlowski, Anton - D'Orozco, Mathilda Valeria - Osborne, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Orlowski, Anton, polsk violinvirtuos
och tonsättare, föddes 1811 i Warschau.
Han är företrädesvis känd såsom
tonsättare af åtskillig kammarmusik.
D’Orozco, Mathilda Valeria, gift
Montgomery samt derefter Gyllenhaal,
sångerska, tonsättarinna. Född 1796,
dotter af franske ministern i Milano grefve
d’Orozco, blef Mathilda så tidigt gift med
hofstallmästaren hos Napoleon I:s syster,
prinsessan Elisa Bacciocchi, markis
Ce-nami, att den förra innan uppnådda 20
års ålder hann bli enka första gången
och omgift i Wien 1817 med chefen för
Wermlands fältjägare, öfversten J.
Montgomery-Cederhjelm. Det var under detta
sista namn hon egentligen blef känd och
firad i sitt nya fädernesland, Sverige.
Man måste ursäkta sydländskan, att hon
om detta land skrifvit: "Gud var vred,
da, skapade han Sveriges klimat."
Om hon i skönhet kanske ej borde
räknas till första ordningen, enär de fina
anletsdragen saknade blomstrande hy,
var hennes plats utan gensägelse främst
i behag, i tjusningsförmågan. Den
ömsom af känsla smäktande, ömsom af
intelligens blixtrande blicken, det ljufva
skalkaktiga småleendet, den milda
klangen i hennes röst, både när hon talade
och sjöng — sjöng med ett uttryck, som
hänförde, och som hvarken kan glömmas
eller beskrifvas, ehvad pianot beledsagade
hennes sång, eller hon, i plastisk hållning,
som kunnat tjena konstnären till förebild,
med sången blandade harpans toner •—
detta allt var höjden af mästerskap i den
smakfullaste bearbetning af en frikostig
natur. Också var hon i hofkretsens
societetsspektakler en skådespelerska hors
ligne.
1825 blef Mathilda d’Orozco för andra
gången enka — en omständighet, som,
-efter sorgårets slut, ej medförde ringaste
förändring i hennes enskilda lif. Hon
tillhörde de privilegierade af sitt kön,
som förmå bringa i glömska minst ett
årtionde af lefnadsåldern. Småningom
tröttnade hon likväl vid begge
ytterligheterna i hufvudstadens bullrande
lefnadssätt och enkeståndets toma
ensamhet och skänkte, genom ett tredje
äktenskap 1839, hand och hjerta åt
kammarherren sedermera baron CA. F.
Gyllenhaal. De vände ryggen åt Stockholm
och slogo sig ner på en landtegendom
i provinsen. Under badterminerna
besökte hon regelbundet Norrtelje, der hon
var själen i nöjen och tillställningar samt
dansade ännu med oförminskad liflighet.
Det var endast mot rösten åren utkräfde
sin rätt; och det enda man hatt att
förebrå henne, eller riktigare, hon hade att
förebrå sig sjelf och sina föregåenden,
var att hon lät en ny generation höra
de mer och mer af tynande ljuden af en
stämma, som under dess zenit eröfrat en
föregående generations beundran och
utgjort dennas förtjusning genom
utförandets konstnärliga mästerskap.
Från trycket har hon utgifvit — utom
en liten spirituel broschyr med
musikbilagor : »Vid julbrasan för några år sedan"
(anonymt) — dels i eget namn, dels
anonymt flere häften solosånger, hvilka på
sin tid sjöngos flitigt på grund af deras
intagande melodiösa karakter (bl. a.
"Fogelleken", "Axels monolog",
"Galerslaf-ven", "Tänk någon gång, då du en
blomma plockar", "Ur stormarne ser jag en
aflägsen hamn" m. fl.) Flere skalder
strängade sina lyror till den rikt
begåfvade sångerskans och tonsättarinnans
ära: Tegnér: "Mathilda" ("näktergalen
i Arnös dal"); Geijer: ’’Söderländskan i
norden" m. fl. — Mathilda Gyllenhaal
dog den 19 okt. 1863.
Osborne, Georg, irländsk pianist. Han
föddes 1806 i Limerick och begaf sig
1825 till Belgien, der han egnade sig åt
ett noggrannt studium af pianospelets
teknik samt satte sig in i de tyske
klassikernes verk. Ett år senare uppsökte han
Paris, der han studerade för Kalkbrenner.
Efter fullbordade studier gaf han årligenen
lysande konsert i verldsstaden. Han bosatte
sig 1843 i London, der han snart blef en
af de förnämste lärarne å sitt instrument.
Han har äfven skrifvit några rätt ofta
spelta pianostycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
