Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westin, Fredrik - Wetterbergh, Julius Alexis - Wetterling, Alexander Clemens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han saknar föregångarens stränga antik- I
studium, liksom å andra sidan
naturstudierna aldrig för honom blefvo af någon
betydelse. Deraf en mjuk, ej alltid
korrekt teckning, en behaglig, linieskön
sammansättning och söta, en smula
sliskiga uttryck i hans historietaflor. Men
han öfverträffar flertalet af medtäflare
genom en glänsande och smickrande färg,
nära beslägtad med vissa samtida
franska målares; kallt och fint pålagd, men ej
sällan af verklig effekt. Det var i
synnerhet denna sida af hans konstnärsskap |
som med rätta uppbars af den förnäma
krets hvars målare W. egentligen var.
Hans altartaflor slogo äfven an genom
liknande egenskaper, ehuru anmärkningar
t. ex. mot den i Jakobs kyrka, visst ej
saknades. Med hans porträtt var den
fosforistiska kritiken aldrig nöjd, ehuru
den framhöll W:s förmåga som
historiemålare. Och man måste medgifva att
dessa bilder i allmänhet äro kalla och
föga betydande, trots den rikedom af
accessoirer som ofta slösats på dem.
Emellertid var W., oaktadt sina brister, ett
verkligt målarsnille, som under
gynsammare konstförhållanden kunnat blifva af
varaktig betydelse för Sveriges måleri.
Wetterbergh, Julius Alexis, född i
Jönköping 1816, blef elev af
konstakademien och räknades snart till dess mest
förhoppningsfulle ämnessvenner samt
öfvergick temligen tidigt till
porträttmålning. Han utmärkte sig här genom
säker och fin teckning och »en klar
uppfattning af föremålet; men hans färg, i
början varm och brun, blef sedan allt mer
grå, på samma gång utförandet fick en
allt mera summarisk hållning. Omsider
förlorade han, offer för den svenska
natio-nalsynden, all förmåga af målning och
blott tecknade i blyerts profilbilder, som
ännu egde en viss grof likhet. Mot slutet
af 1840-talet var, tyvärr, hans egentliga
bana lyktad. Af hans bilder nämnas,
såsom de mest lyckade, professor G.
Stephens, borgmästar Lovén, Wickenberg,
L. J. Wallmark m. fl. Åtskilliga af hans
teckningar finnas litograferade i
»Illustrerad Tidning." Han afled i Stockholm
1872.
Wetterling, Alexander Clemens,
tecknare, målare, föddes på Sveaborg d.
31 jan. 1796, genomgick krigsakademien
på Karlberg och blef 1812 underlöjtnant
vid Svea artilleri. Han deltog sedan i
krigshändelserna 1813—14, bevistade
slagen vid Grossbeeren och Leipzig, var
med i Belgien, Holstein och Norge, samt
blef efter återkomsten transporterad till
Vendes artilleri och tjenstgjorde under
Cardell. Redan då och allt framgent
framstod W. som skicklig tecknare. Han
började i förening med Fr. Boye utgifva,
"Kongl. svenska museum", ett urval
konturgravyrer, hvilka i original W. tecknat
efter taflorna, och som ledsagades af text.
Han deltog äfven i ett arbete öfver
svenska arméns uniformer och erhöll dessutom
så många beställningar å teckningar, att
inkomsten af dessa arbeten, förenad med
ett reseunderstöd, satte honom i tillfälle
att företaga en studieresa under fem år
(1826-31).
Han uppehöll sig mest i Rom och knöt
bekantskap med framstående konstnärer
och personer. Han utbildade under denna
tid allt mer sin teckning, som slutligen
blef säker och ganska elegant; men
oljefärgen erbjöd honom, liksom flera afhans
svenska samtida, större svårigheter, som
delvis aldrig öfvervunnos.
Efter återkomsten blef W., som 1822
nämts till adjutant hos kronprinsen, 1824
till kapten i armén och 1830 till samma
befattning vid Svea artilleri, lärare i
ritning vid läroverket i Marieberg. Han
fick sedan i uppdrag att jemte Dahlström
måla Karl XIV Johans bataljer; och ett
par af dessa utfördes i aqvarell, men tre
i olja (nu å Drottningholm). Tre af
dessa kompositioner litografierades. Deras
förtjenst ligger uteslutande i teckningen,
de historiskt trogna uniformerna och den
rätt väl afvägda anordningen; färgen åter
är tung och hård. Ytterligare målade
W. för samma galleri »Göta kanals
invigning." Sedan 1840 var han medlem
af konstakademien. För öfrigt var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
