- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
636

(1887) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Widerberg, Andreas - Widerberg, Henriette Sophie - Wieck, Clara - Wieck, Marie - 1. Wieniawski, Henri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egnade sig flere åt teatern, men ingen af
dem uppnådde någon högre konstnärlig
rang mer än dottern Henriette (se
nedan).

Widerberg, Henriette Sophie,
svensk operasångerska. . Född den 3
september 1796 (dotter af skådespelaren i
Anders Widerberg och Anna Katarina
f. Widebäck), blef hon redan som litet
barn anstäld vid de Broenska truppen,
«om då om somrarne spelade å gamla
Djurgårdsteatern, hvarefter hon tog
en-gagement vid teatern i Göteborg och
-der såsom en ovanligt lofvande
sångerska samt publikens gunstling
qvarstannade till 1817, då hon debuterade å
Kongl, teatern i Stockholm såsom Laura
i »Slottet Montenero", hvarefter hon var
såsom primadonna anstäld vid vår fram
-sta lyriska scen t. o. m. vårterminen 1837.
Bland hennes förnämsta partier nämnas,
Titan den ofvan nämda Lauras, Emilie i
^Målaren och modellerna’7, Clara i »De
begge arrestanterna", Armida (Glucks
opera), Cora, Pamina ("Trollflöjten"),
Zerlina ("Fra Diavolo"), Anna ("Don
Juan"), Hvita frun, Anna ("Friskytten"),
Julia ("Vestalen"), Susanna ("Figaros
bröllop"), Armida ("Det befriade
Jerusalem"), Amazili (Spontinis "Ferdinand
Oortez") m. fl.

Få svenska sångerskor hafva varit
utrustade med ett så härligt
sånginstrument som Henriette Widerberg. Hennes
röst utmärkte sig för sin mjukhet och
^in rena, behagliga timbre, "liknande
näktergalens klara, klingande
silfvertoner". Någon konstlärd sångerska var
lion dock ej: det var med knapp nöd
hon kände noterna, och inöfningen af sina
partier berättas hon tagit
utomordentligt lätt, och hon kunde göra det, ty hon
fattade allting utomordentligt snabbt.
Som enskild person skildras hon af en
samtida ( J. M. Bosen) såsom "qvick, god,
glad och ständigt skämtsam, äfven på
<egen bekostnad. Hon var icke stolt, icke
fiken efter penningar, hvarken intrigant
«ller spekulerande."

Med titeln af k. hofsångerska lemnade

hon 1837 scenen för att sedermera — af
allmänheten alldeles glömd och ofta
under stora ekonomiska bekymmer —
lefva som privatperson till sin död, som
inträffade i hennes 76:te år, 1872. ,

Hon har af trycket utgifvit ett band
"memoirer", hvilka dock icke innehålla
ens det minsta af värde för hennes
konstnärliga historia.

Wieck, 1) Clara, se Schumann.

Hennes syster:
2) Marie, är likasom Clara född i
Leipzig och erhöll också hon sin
musikundervisning af fadren> hvilken danade henne
till en på sin tid ganska framstående
pianist. För fadren studerade hon äfven
sångkonsten, hvilka studier hon
sedermera fortsatte för italienska mästare. Som
pianist har hon låtit höra sig i Europas
största städer samt för konstälskande
tyska hof. Under en längre tid har hon
varit bosatt i Dresden, der hon verkat
såsom lärarinna såväl i piano som sång.
Hon har äfven i början af 1880-talet
tidtals uppehållit sig i Stockholm, der hon
både gifvit undervisning och uppträdt å
konserter, hvarvid hon företrädesvis
genom sitt utmärkt säkra ensemblespel
vunnit erkännande. Hon har
offentliggjort några af fadrens kompositioner samt
har sjelf skrifvit några smärre
tonsättningar.

Wieniawski, 1) Henri, polsk
violinvirtuos, föddes den 10 juli 1835 i Lublin och
kom vid 8 års ålder till Paris.
Konservatorieprofessorn Massart blef här hans
lärare, och han erhöll konservatoriets
första pris vid 11 års ålder. 1848 begaf han
sig till Byssland och gaf der konserter
i Petersburg och Moskva. Vid
återkomsten till Paris inträdde han åter i
konservatoriet och studerade nu harmoni.
Derefter företog han ånyo konstresor och
stadgade sitt rykte som en ovanlig
konstnär på sitt instrument. Under siria resor
kom han äfven ett par gånger till
Sverige och gaf der konserter. Åren 1874—
77 var han under Vieuxtemps’ sjukdom
anstäld som lärare i violin vid
Bruxelles-| konservatoriet. W. har skrifvit åtskil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 25 17:58:16 2014 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free