Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. Vägen till Emmaus (2:dra dag Påsk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
ANDRA DAG PÅSK.
Då stod Jesus själf midt ibland dem och sade:
frid vare eder! Men de förskräcktes och trodde
sig se ett spöke. Åter sade Jesus: hvarför ären I
rädda för mig? Hvarför tron I mig vara ett spöke?
Sen på mina händer och fötter; det är jag! Rören
vid mig; icke har ju ett spöke kött och ben, som
I sen, att jag har.
De sågo honom för sina ögon, de sågo
spikhålen i hans händer och fötter, de sågo det stora,
djupa såret i hans sida efter krigsknektens spjut,
och likväl kunde de af idel häpnad och glädje
ännu ej tro, att det var han själf. Då sade han
till dem: hafven I något att äta?
De hade stekt fisk och en honungskaka. Ingen
vågade bjuda honom, men han tog själf ett stycke
af fisken och kakan och åt i deras åsyn. Därefter
begynte han åter för dem förklara Gamla
Testamentets skrifter, huru allt där var förutsagdt om
hans lidande och död och huru han på tredje
dagen skulle uppstå ifrån de döda. Därtill, sade
han, ären I mina vittnen, och jag vill sända eder
kraft af höjden till att förstå detta. Nu skolen I
förblifva i Jerusalem, tills detta skett.
Därpå försvann Jesus ur deras åsyn. Men
han kom flera gånger tillbaka till dem, medan
han ännu dröjde som ande på jorden, och därom
berättas mera i nästia söndags evangelium.
Vi kunna förstå, att Herren Jesus ville’ på allt
sätt öfvertyga lärjungarne att han verkligen var
uppstånden, för att de sedan skulle vittna därom
för hela världen. Så angelägen var han därom,
att han till och med åt af deras mat för att rätt
öfvertyga dem. Detta ha vi svårt att begripa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
