Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - B) Sanningens kraft - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
B. Sanningens kraft.
l.
Sanningen är det gudomliga, är det goda och sköna i tingen,
som hvarken kan utplånas af våldet eller med åren aftyna och dö
eller genom att meddela sig förminskas. Vårt sinne kan icke
förvirra henne, tiden icke förgöra henne, rummet icke begränsa
henne, natten icke afbryta henne, mörkret icke förborga henne. Jå,
ju mer hon bekämpas, desto mera uppeggas och starkes hon; utan
försvarare och beskyddare försvarar hon sig själf. Därför älskar hon
att utväljas af några få visa, men hatar mängden. Hon afslöjar
sig endast för dem, som söka henne för hennes egen skull, och låter
sig icke känna af dem, hvilkas sinne icke ödmjukt öppnar sig för
henne, ännu mindre för dem, hvilka med stämplingar förfölja henne.
Också dväljes hon på en höjd, dit alla blicka upp och beundra rnen
få hinna.
Giordano Srtmo.
2.
En irrlära, hon må ha uppkommit ur en falsk åskådning eller
en dålig bevekelsegrund, åsyftar städse speciela förhållanden,
följaktligen endast en viss tid; sanningen allena åsyftar alla tider, om hon
också allt emellanåt kan bli missförstådd eller undertryckt. Ty så
snart hon flammar upp genom ljuset inifrån eller en luftström
utifrån, infinner sig alltid någon att förkunna eller försvara henne. Som
hon icke har framsprungit ur någon partiafsikt, blir i alla tider hvarje
mera betydande hufvud hennes förfäktare. Hon liknar magneten,
hvilken alltid och öfverallt visar mot en bestämd punkt af jordklotet,
irrläran däremot en staty, som visar hän mot en annan staty och
skild från denna saknar hvarje betydelse.
Schopenhatier, Par er ga und Paralipomena.
3.
Dåliga människors handlingar frambringa endast tillfällig skada,
och goda människors handlingar endast tillfällig nytta, och slutligen
sjunka skadan och nyttan i fullständig glömska, upphäfvas under
efterföljande generationer och uppgå i de följande århundradenas
oafbrutna rörelse. Men de vetenskapliga upptäckterna af stora män
öfvergifva oss aldrig, de äro odödliga; de innehålla dessa eviga
sanningar, som öfverlefva rikens fall och religionspartiernas fejder, jå
se den ena religionen efter den andra råka i förfall. Alla religioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
