Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - IV. Teologisk uppfattning af naturen - D) Spekulativt — kristlig och biblisk ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
för denna uppfattning kunna nämnas utom i äldre tider Tertullianus
och Hippolytus, äfven Leibnitz, Hopkins, Keil, Glaubrecht m. fi.
Eestitutionshypotesen åter benämner man den åsikten, att de
geologiska bildningsepokerna äro att förlägga till tiden före de sex
skapelsedagarne och att skapelseverket alltså är att uppfatta som en
återställelse eller en klargjord ordning af den genom upprepade
katastrofer och revolutioner ödelagda och i kaotisk oreda varande
jordskorpan. Denna uppfattning representeras af Rosenmuller, Dåv.
Michaelis, Reinhard, Chalmers, Kurtz, Hengstenberg; Keerl m. fi.
En direkt förmedling mellan geologien och den mosaiska
skapelsehistorien har försökts genom att tyda skapelsedagarne såsom
tidsperioder bl. a. af Döderlein, Cuvier, Lange, Ebrard, Delitzsch.
Många af de svårigheter, som den bibliska skapelsehistorien vid första
anblicken erbjuder den vetenskapligt bildade, synas kunna på denna
väg undanrödjas. Men allt mera gör sig inom teologien gällande en
uppfattning, enligt hvilken den mosaiska skapelsehistorien icke har
till syfte att framställa naturvetenskapliga betraktelser utan etiska
och religiösa grundtankar.
Ju mera omisskänligt denna människosläktets äldsta urkund
framstår som en tillbaka skådande profetia med visionär form, ju
tydligare det är att han icke vill undervisa i geologiens elementer
utan uppenbara all teologis grundbegrepp, ju otvifvelaktigare den af
författaren framstälda synpunkten icke är en naturvetenskaplig utan
en religiös och frälsningshistorisk, desto afgjordare måste man afstå
från att genomföra en biblisk och vetenskaplig paralell i alla dess
enskildheter och i stället stanna vid en blott ideal öfverensstämmelse,
vid ett uppvisande af bådas öfverensstämmelse i de stora
hufvud-dragen. Blott ett sådant förfarande, hvilket möter oss hos flera af
de ofvan nämnda samt exempelvis hos Luthardt och Schmid,
möjliggör också ett riktigt förstående af den mosaiska
skapelseberättelsens förhållande från sin formela sida till det gamla förbundets veckor,
cykel och sabbatsinrättning och skapelsens sextal som urbild för den
i mänsklighetens gudsrike föreskrifna ordningen i arbete och
verksamhet.
Blott denna ideala harmonistik förmår att tillbörligt framdraga
i ljuset dessa den bibliska berättelsens grundtankar, hvilkas
öfverensstämmelse med den geologiska forskningens fakta är viktigare än allt
annat och bildar det mest slående bevis för den förras karakter af
uppenbarelse: nämligen de oorganiska elementens skapelse före de
organiska ämnenas; vidare det från begynnelsen åtskilda skapandet
af olika arter, ordningar och klasser inom växt- och djurvärlden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
