Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock hittills i riksdagshvälfningarne icke tagit ringaste del. Nu tycktes han ingå i konungens afsigter, kanske för att till enskild förmån nyttja den vändning, sakerna fått, den han velat afbida hellre än bereda, medan däremot hertiginnan, hans gemål, hertigen af Östergötland och i synnerhet prinsessan uppenbarligen betygade vedervilja för denna dagens våldsamheter och däröfver tilläto sig de friaste omdömen.
Den allmänna bestörtningen i Stockholm utmärkte sig om aftonen och följande natten genom en bedröflig tystnad, en ödslig stillhet. Hvar och en förblef i sitt hus, och gatorna voro nästan tomma. Emellertid hade konungens tal den 17 Februari blifvit tryckt och oräkneliga exemplar däraf i landsorterna utspridda. Det försäkras, att fricorpsen i Dalarne icke förr låtit beqväma sig att marchera, än den däraf blef intalt, att adeln med rikets fiender förehaft stämpling mot konungens person. Likaledes uppeggades i Stockholm pöbelns hat mot de fängslade adelsmän med orimliga berättelser, än att de tagit penningar af ryssen, än att de bestulit banken och genom försnillande af allmänna medel samlat enskild rikedom, ja, utlåtelser fälldes, att hvar adelsman borde tagas af daga. Men svenska pöbeln är så trög att sättas i rörelse, att sådant oaktadt jag ej vet, det någon adelsman blef förolämpad.
Sedan konungen ifrån riddarhuset undanröjt de personer, som ansågos farligast och genom deras häktande samt sina öfriga anstalter trott sig injaga fruktan hos alla andra, hvilka kunde ega mindre böjelse för de ändringar i regeringssättet, han ärnade införa, lät Hans Maj:t göra anslag till plenum plenorum på rikssalen den 21 Febr., kl. 10 f. m. Adeln blef anbefalld att först samlas i konungens rum och därifrån honom beledsaga, men de tre ofrälse stånden sammanträdde först på sina samlingsrum, innan de begåfvo sig till rikssalen. Konungen förmodade, att det med de ofrälse ståndens deputerade utarbetade förslag till en Förenings- och Säkerhetsakt, på en gång anmäldt och bifallet, skulle lika lätt antagas, som 1772 års regeringsform, och yttrade om morgonen till biskop Wallqvist, att Hans Maj:t vore öfvertygad, det adeln nu mera icke heller däremot skulle göra inkast.
I presteståndet förekommo emellertid märkliga öfverläggningar. Prosten Ekerman från Östergötland, af patrioternas parti, och varnad af ärkebiskopen för hvad denna dag kunde försökas, ingaf ett memorial med tillstyrkan, att om något nytt mål föredroges på rikssalen, det ej där måtte afgöras, utan enligt 42 § regeringsformen öfverläggning i ståndet däröfver först föregå. Biskop Lindblom, såsom vice talman, sökte tillfredsställa honom med den försäkran, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
