- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
109

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 § i Säkerhetsakten tillägger konungen all både lagskipande och verkställande makt, då det heter, "att han eger styra, freda, frälsa, försvara riket, börja krig, sluta förbund, göra nåd, återgifva lif, ära och gods, förordna om alla rikets ämbeten, som med infödde svenske män besättas böra, samt handhafva lag och rätt och öfrige riksvårdande ärendens skötsel, på sätt honom nyttigast synes".

Konungen. Hvad lagskipningen beträffar, kan detta hjälpas med en punkt näst efter orden lag och rätt, samt förklaras då i 2 §, som säger: "att konungen skall styra rike sino efter Sveriges lag".

Jag. Jag förbigår hvad 2 och 3 §§ stadga om ofrälse mäns intagande i Rådet[1] och allmogens rätt att besitta frälsehemman samt frälsehemmans skyldigheter att skjutsa lika med skatte- och kronohemman. Det kunde synas partiskt att göra anmärkning vid dessa omständigheter, af hvilka adeln ensam lider. De strida dock emot 1723 års privilegier, som äro af E. Maj:t stadfästade.

Konungen. Adelns gamla välfångna privilegier äro i allmänhet stadfästade, men där står icke privilegierna af 1723.

Jag. Det synes dock, att de sist utfärdade då måste förstås. Skulle några äldre förstås, så blefve de alla vidsträcktare än de af 1723, ty adeln förlorade då åtskilliga förr innehafda förmåner.

Konungen. Detta är icke uttryckligen sagdt. Men om adeln nu vill ingå de jämkningar, Säkerhetsakten innehåller, så vinnes därmedelst bekräftelse på 1723 års privilegier, som 7 § förmår.

Jag. En ytterligare osäkerhet ligger i de orden af 1 §, "att E. Maj:t efter dess höga godtfinnande förordnar om alla rikets ämbeten". E. Maj:t har då rättighet att afsätta ämbetsmän utan ransakning och dom.

Konungen. Jag ärnar vid aktens utfärdande undantaga alla domareämbeten. I de öfriga, särdeles landshöfdingesysslorna är denna


[1] Till upplysning af detta ställe, hvarom konungen denna gång ej närmare yttrade sig, får jag tillägga, att han i ett senare samtal med kanslirådet v. R[osenstein], som frågade om ofrälsemän skulle bli riksråd, med alla därtill hörande företrädesrättigheter, svarade: "Quoi? Vous êtes homme d’esprit et vous ne voyez pas, que cet article contient l’abolition du Senat!" Konungen förklarade vidare, att Rådets lagskipning skulle komma att utöfvas af en domstol, där både frälse och ofrälse ledamöter skulle ega säte och stämma, och att Rådets tillstyrkan af riksdag i förlidna September månad stadgat H. Maj:ts beslut om dess afskaffande. För riksrådet friherre Ramel beklagade konungen sig ock öfver detta steg af rådkammaren, och på hans erinran, att föreställningen om riksdag syntes honom så oskyldig, så föga qväljande konungamakten, att själfva Divan kunnat göra den Sultan, svarade konungen: "C’est autre chose, le Divan n’a jamais été Grand Seigneur, mais le Sénat a été effectivement Roi de Suède.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free