Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätta till en regent, som hyste så föga betänkligheter att bryta
sina löften? Ej blott den utlofvade platsen i regeringen och
öfverståthållareplatsen, de vigtigaste af Armfelts ämbeten, blefvo
honom fråntagna, under den falska förevändning att han själf
så önskat. Äfven andra förtroendeämbeten, som Armfelt
innehaft, besattes skyndsamt med personer, som voro den nya
styrelsen behagliga. Åbo universitets konsistorium skyndade att
skrifva afskedsbref till sin i onåd fallne kansler och valde i stället
baron C. A. Wachtmeister, en af Armfelts forna kamrater i den
kungliga barnkammaren, från 1789 års riksdag känd såsom en
ifrig medlem af den adliga oppositionen. Direktionen öfver Kongl.
Maj:ts hofkapell och spektakler, hvilken Armfelt behållit under
sina finska fälttåg och växlande samhällsställningar, anförtroddes
äfven åt annan person. Det var på grund af dessa erfarenheter,
som Armfelt i ett följande bref skref till sin hustru: »Det är
rätt löjligt, att man fråntager mig mina ämbeten utan någon
form af hvarken afsked eller dom. Det är blott af andras
befordran, som jag märker, att jag icke har den eller den sysslan.
Formen är ny, men beqväm. Vive les principes de liberté et
de la philosophie moderne»! [1].
Emellertid ansåg han, att den orättvisa han lidit borde
skaffa honom sympatier. »Exilé en Italie, je suis
très-interessant», skrifver han i ett bref till fröken Rudenschöld, i hvilket
han vidlyftigt utvecklar de skäl, som föranledde honom att ej
vägra beskickningens mottagande. Han kunde i hvarje fall
innan konungens myndiga ålder intet uträtta, menade han [2].
Men Armfelt var ingalunda sinnad att genast tillträda sin nya
befattning. Redan innan frågan var afgjord, hade han yttrat
sin afsigt att begära ett års tjenstledighet, »om jag blir minister
i Italien eller Monomotapa, eller hvar de göra af mig»; och han
begärde, sedan utnämningen skett, af helsoskäl ytterligare nio
månaders tjenstledighet efter den 15 November, då hans redan
beviljade ledighet tilländalöpte. Därjämte framställde han i en
ganska bestämd ton fordringar på uppfyllandet af
hertigen-regentens anbud med afseende på respenningar och traktamente, om
hvilka rikskansleren icke syntes vara fullt underrättad, och hotade
längre fram att begära afsked, då beviljandet af dessa förmåner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
