- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
216

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taga styrelsen under hvad form som helst. Emellertid ökade sig
farorna, och Sveriges undergång var när. Flera planer gjordes
till dess frälsning genom en revolution; alla höga ämbetsmän,
som kunde verka, anlitades, alla funno nödvändigheten däraf,
men ingen vågade eller ville vara hufvudman för ett så
betydande företag. Med någon kännedom af tillståndet utom och
inom riket, allmänna missnöjet och förtviflan samt Gustaf Adolfs
lynne i faror, kunde ingen tillbakahållas af fruktan. Men då
man icke föres af passioner och verkligen älskar sitt fosterland,
tvekar man att omkullkasta den samhällsförfattning, hvilken
anses som grundvalen för dess bestånd, så mycket mer betydande,
som alltid revolutioner medföra upphörandet af alla andra
rättigheter och pligter, än de, som af våld och en tillfällig makt
statueras.»

»Öfverstelöjtnant Adlersparre, chef för en utvald kår,
ledsnade vid denna villrådighet i beslut, som visade sig i
hufvudstaden, och efter en väl skrifven proklamations utfärdande —
som varit fullkomlig, om den icke nästan i alla punkter blifvit
utan verkställighet — satte han sig i marsch mot Stockholm.
Detta steg hade kunnat blifva signalen till ett inbördes krig och
Sveriges totala undergång, om konungen, i stället för att yttra
ett taget beslut att förstöra banken och all enskild och allmän
kredit och lemna sin hufvudstad till rof åt den fullkomligaste
pöbelanarki, till dess den af ryssarna finge undergå en ny
plundring, kastat sig i armarna på sin farbror, begagnat den vördnad
och det förtroende, man hade för denne furste, brukat den makt,
som all laglig styrelse eger, och den krigslydnads verksamhet,
som då ännu var i armén. Han hade då ej allenast för sin
person kunnat undankomma, utan äfven egt styrka nog att bjuda
vermländska fördelningen spetsen, i fall denna ej funnit sig
nödsakad att förena sig med ryssarna, som långt förr än denna hade
varit i Stockholm. — Men Gustaf Adolf gjorde allt för att tvinga
de trognaste af dess undersåtar att lemna honom till sitt öde;
och general Adlercreutz, som var den enda man med erkänd
kredit i hufvudstaden, måste göra bruk af det kalla mod, som
utmärker denne krigare, för att betaga konungen all frihet att
än mer skada sig själf och staten, och för att stadga allmänt
lugn och enskild säkerhet, hvarför Adlercreutz’ moraliska
egenskaper nu mer blefvo den enda borgen.»

»Adlersparre blef i Örebro underrättad om konungens
arrestering och de mått och steg, man för momenten tagit; och
från den stunden förvandlade sig eller tillintetgjordes allt hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free